Stäng fönster Klippan kn, GRÅMANSTORP 25:42 GRÅMANSTORPS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Platsen för Gråmanstorps kyrkogård har troligen använts som begravningsplats under åtminstone 3000 år. Sedan kyrkan rests ersattes den hedniska kultplatsen av en kristen kyrkogård, som sannolikt påminde om många andra medeltida kyrkogårdar. De anses allmänt ha varit ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små gräskullar med träkors. De välbärgade begravdes inne i kyrkan, t.ex. i separata gravkor. På så sätt gestaltades ätten Gyllenstiernas gravkammare, som använts sedan åtminstone 1600-talet. De första ägarna till Bjärsgård tros ha begravts på annat håll. Samtida med gravkammaren är de stenar som man 1902 flyttade från kor-golvet till vapenhuset, resta över församlingens präster och kyrkoherdar under 1600-talet. En av de äldsta kartorna över Gråmanstorp är en geometrisk avmätning från 1707. Redan då framträder en relativt stor kyrkogård, rektangulär till formen och avgränsad av en mur. I sydöstra hörnet står en klockstapel, som lär ha rivits då tornet påbyggdes 1777. Gårdarna är samlade i väster längs bygatan med präst- och klockaregårdarna som kyrkans närmsta grannar. Inför laga skiftet 1841 upprättades en byakarta, som visar att kyrkogården har kvar samma utsträckning. Den ligger nu mer isolerat i byn, sedan både prästgården och klockargården eldhärjats och en ny prästgård uppförts en bit söder om kyrkogården. Avsikten med laga skiftet i Gråmanstorp var främst att dela upp jorden mellan kyrkan och fideikommisset, vilket ledde till att de allra flesta gårdarna flyttades. I Skåne omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar under 1800-talets andra hälft, och fick stramare planlösningar med kvarter, gångar, träd och planteringar. På samma gång blev gravanordningarna allt mer påkostade. Hade man inte råd till en gravplats, begravdes man i den ”allmänna linjen”, ordnad efter de avlidnas dödsdatum. 1892 beslutades att utvidga Gråmanstorp kyrkogård åt både väster, öster och norr, och sannolikt valde man samtidigt att förädla kyrkomiljön. Marken mot öster och norr lades inte ut till gravkvarter, utan här har senare byggts bårhus och en personalbyggnad. År 1980 utvidgades kyrkogården ytterligare, nu söderut med minneslund och urngravplats. 1999 ändrades smyckningsplatsen något, dammen försågs med springvatten och belysningen sågs över. De senaste åtgärderna är renovering av kyrkogårdsmurarna 2014. Beskrivning av kyrkogården Kyrkogården består av 13 kvarter. Kvarteren A-C ligger längst västerut, på delen som tillkom vid utvidgningen 1892, kvarteren D-N på den äldsta delen, såsom den syns på kartan från 1707. Minneslunden och urngravarna finns utanför kyrkogårdsmuren i söder. Kyrkan ligger i kyrkogårdens östra del, omgärdad av singel. En asfalterad gång löper från kyrkan mot huvudentrén, utformad med ett fyrdelat gjutjärnsparti innanför granitstolpar. De tre västligaste kvarteren är konsekvent uppbyggda med grusade gångar och gravar, som omgärdas av buxbom eller i enstaka fall av stenkanter. Gravmaterialet, i huvudsak från 1900-talets första decennier, domineras av förhållandevis enkla stenar i svart och grå granit. I områdets yttre gräns löper en gles trädkrans av lönn och en putsad kyrkogårdsmur avtäckt med tegelpannor. I öster, in mot de äldre kvarteren, löper en nordsydlig axel avslutad i resp. väderstreck av öppningar mot minneslunden och besöksparkeringen. Öppningarna utan grindar markeras av kraftiga murade stolpar med tegelavtäckning. De äldsta kvarteren omgärdas i söder och öster av en putsad stenmur. Mot norr finns ett räcke av pollare och järnkättingar. Trädkrans saknas, istället finns olika träd och buskar kring kyrkogårdsmurarna, däribland en rad kastanjer mot öster. Insprängt bland vårdarna finns dekorativa rhododendronbuskar. Gravplatserna är generellt grusade och buxbomsomgärdade. Gravmaterialet är av varierande ålder – den äldsta vården av sandsten är från 1718 - men domineras av vårdar från tiden runt förra sekelskiftet. Flera av dessa är kultur- och lokalhistoriskt intressanta, såsom familjegravarna efter industrimannen C J Malmros, patronen C A Bock vid pappersbruket och direktören J O Larsson vid Klippans ång-bryggeri. Bocks familjegrav är formad med en stenmur, där vårdarna fällts in. Vidare finns gravminnen efter C F Kemner (förnyat 1985) och S M Sunnerdahl, också gamla patroner, och ätten Gyllenstiernas gravplats, som domineras av Friherre Nils (1826-1905) höga vård med bronsmedaljong. Bland de annorlunda formade gravminnena märks de tre identiska stenarna efter kronofogde Billing och hans hustrur. Gravarna öster om kyrkan bär mestadels enklare epitet t.ex. lantbrukare, grosshandlare, fabrikör eller det mer ålderdomliga lokputsare. Mot kyrkans sydfasad står stenen efter hovpredikanten Adolf Kull-berg och bakom absiden Nils Sundbergs vård. Det har en unik gestaltning i form av en kanon i granit. Till sist kan nämnas gravminnena efter Sven Tall, känd bl.a. från Studio Bombadill, och Sam Ask, en legendarisk överliggare och manusförfattare. Hans gravsten vårdas idag av Akademiska föreningen i Lund. Minneslunden och urngravplatsen ligger söder om kistgravplatsen, i en parkliknande miljö med vattendamm, rhododendronbuskar och olika sorters träd. Häckar och trästaket avskiljer området från det omgivande åkerlandskapet. En grusgång löper genom de båda lundarna, och kring minneslundens organiskt formade gravsättningsplats en smalare grusslinga. Smyckningsplatsen är en stensatt rundel, prydd av minnessten och ljushållare. Urngravplatsernas liggande stenar ligger i rader längs huvudgången. Mot den utåt oputsade och fogade stenmuren finns ett fåtal stående gravminnen, däribland det efter Einar Wiborn och hans hustru. Den har en unik utformning med minnestavlan omgiven av induktionsspolar, som kan knytas till Einars f.d. anställning som energiverkschef. Byggnader på kyrkogården På begravningsplatsen finns inga byggnader utöver kyrkan. Utanför kyrkogårdsmurarna ligger några byggnader som hör till kyrkans verksamhet, se under ”Kyrkomiljön”. Se även beskrivning av Gråmanstorps kyrkomiljö under Miljöer. Källor och litteratur Gråmanstorps kyrka, Jimmy Juhlin Alftberg, Regionmuseet Kristianstad, rapport 2015:10 Klippanboken: Gråmanstorps socken blir Klippans köping, Algot Hannrup, Klippans hembygds-förening, 1970 Mariakyrkan i Gråmanstorp, Sven- Åke Rosenberg, 1979 Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg& Ingrid Sjöström, RAÄ, 2015 Skånes medeltida dopfuntar, Lars Tynell, Kungl. Vitterhetsakademien, Stockholm, 1913-21 Underhållsplan för Gråmanstorps kyrka 2005-12-08, Ponnert Arkitekter, Degeberga, 2005 Åsbo släktblad, årgång 13, dec 2000, nr 2 Digitala arkivet, Helsingborgs Dagblad, http://www.hd.se Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Kristianstad, 1052 Klippan, Kyrkor Johan Ullberg: en skånsk träskulptör under 1700-talet, William Karlsson (1929), utdrag ur Fornvännen, http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1929_348 http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, hämtad 2016-06-15 http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps-vard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/astorp/Pages/ Kvidinge-Tommarp-Bjarsgard.aspx, hämtad 2016-06-16 http://skanes-nordvastpassage.se/, hämtad 2016-06-16 |
