Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eslöv kn, ÖSTRA KARABY 21:1 ÖSTRA KARABY KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkomiljön
Östra Karaby ligger på en höjd i fullåkersbygden norr om stationssamhället Marieholm där det kustnära slättlandskapet möter det inre böljande backlandskapet. Från kyrkan som är belägen cirka 90 meter över havet är utsikten milsvid. Den bördiga jorden och närheten till Saxån gjorde att trakten tidigt exploaterades av människan och socknen är rik på lämningar från förhistorisk tid. I skriftliga källor förekommer Östra Karaby från 1200-talets mitt, men ändelsen -by i ortsnamn (förleden kommer troligen av
mansnamnet Karl eller karl i betydelsen man eller fri man) anses vanligen ha sitt ursprung någon gång mellan folkvandringstid och vikingatid. Möjligen har då en by eller storgård etableras på platsen, och vissa tecken tyder på att den även kan ha fungerat som häradscentrum och tingsplats. Den trädbevuxna ravin som ligger strax sydost om kyrkan, kallad Karaby lund, tros dessutom ha fungerat som offer- och kultplats under förkristen tid.

Under tidig medeltid var byn eller storgården så pass etablerad att en kyrka av sten byggdes, sannolikt på initiativ av en storman eller genom bygemenskapen. Under senmedeltiden tillhörde samtliga gårdar i byn Lunds domkyrka, men kom efter reformationen att övergå till adeln genom förläningar. Under 1600-talet låg samtliga av byns 17 gårdar utom en under Eriksholms gods, nuvarande Trolleholms slott, och efter
reduktionen blev gårdarna kronogårdar. Byn består idag av gårdar och gatehus ordnade utmed vägen norr om kyrkan. Bebyggelsen är i stor utsträckning från 1900-talet men ett mindre antal äldre korsvirkeshus finns bevarade. Direkt norr om kyrkan ligger Östra Karaby kyrkstuga som byggdes som småskola och lärarinnebostad 1876 och som sedan 1968 fungerat som församlingshem. På parkeringsplatsen mellan kyrkstugan och kyrkogården låg fram till 1956 den gamla folkskolebyggnaden från 1822.

Kyrkan och kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Östra Karaby 1:1. Lämningen avser kyrkbyns utsträckning enligt 1764 års karta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Fornlämning Östra Karaby 27:1 avser en gravhög, troligen från brons- eller järnålder, söder om och nära kyrkan. Lämningen skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
Östra Karaby kyrkogård nås från den grusade parkeringen i nordöst invid kyrkstugan. De medeltida delarna av kyrkogården, närmast kyrkan, är i söder och väster gräsbevuxna med enstaka gravstenar och hällar av äldre karaktär. Norr om kyrkan saknas gravar helt och marken är, liksom den gång som löper runt kyrkan, belagd med singel. I öster är vårdarna indelade i symmetriska kvarter, precis som i den södra delen av
kyrkogården som är en utökning från 1874 då kyrkogårdens areal fördubblades. Här är gångarna singelbelagda och gravplatserna grusade och avgränsade av lågklippta häckar eller huggna stenramar. De östra kvarteren präglas av högresta gravvårdar typiska för tiden kring sekelskiftet 1900. I väster håller stenarna en lägre skala, ett ideal som varit brukligt sedan några decennier in på 1900-talet. I kyrkogårdens sydöstra del finns en minneslund som tillkom omkring 1991 och utsmyckas av smideskonstnären Ulf Engfalks verk ”Himmelrikets nycklar”. I nordost står kyrkans klockstapel från 1700-talet
(se vidare Byggnader på kyrkogården).

Växtligheten är sparsmakad och består främst av städsegröna buskar och träd som tuja och en. Runt kyrkogården löper en rad av lindar, utanför vilka den nyare delen av kyrkogården omgärdas av klippta häckar medan den äldsta delen avgränsas av en putsad gråstensmur avtäckt med stora stenhällar. Rakt öster om koret finns kyrkogårdens tidigare huvudentré, en öppning i murverket med grind av smidesjärn och grindstolpar av murad sandsten. Norr om denna finns ytterligare en grind för en tidigare körväg som
idag är igenväxt.

Byggnader på kyrkogården
Klockstapeln i kyrkogårdens nordöstra del uppfördes 1713 då den ersatte en tidigare stapel. Den har sedan dess genomgått ett flertal reparationer och ombyggnader, bland annat försågs ljudöppningarna med luckor 1827 och taket byttes senast i slutet av 1990-talet, medan den nuvarande brädpanelen är från 2009. Konstruktionen i ek och furu bevarar emellertid ännu ursprungliga byggnadsdelar.

Källor och litteratur
Underhållsplan Östra Karaby kyrka (2010-09-17), Wikerstål Arkitekter AB, Helsingborg.

Rapport 2014:07: Östra Karaby kyrka – utvändig renovering, Antikvarisk kontroll 2013.
Regionmuseet i Kristianstad.

Diverse arkivmaterial, Reslövs församlingsarkiv.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2016-11-04.

Riksantikvarieämbetet. Kulturmiljöbild: http://kmb.raa.se/cocoon/bild/kont-3a7f-
6640245c250e316d231f3a14705131421001 hämtad 2016-11-02.

Platsbesök 2016-02-18. Informanter: Nils-Olof Gunnarsson, Malin Gustavsson, Bo
Olsson.