Stäng fönster Östra Göinge kn, BROBY 63:1 ÖSTRA BROBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Broby ligger i nordöstra Skåne intill Helge å, Skånes största vattendrag. Landskapet i socknen växlar mellan öppna åkrar och betesmarker, sjöar, mossmarker och däremellan större skogspartier. Fornlämningar visar att det fanns permanenta bosättningar i området omkring 1000 e.Kr och f örsta omnämnande av Broby i skriftliga källor är från 1196 . Omkring denna tid kan också den gamla kyrkan i Broby ha uppförts. Enligt folksägen var kyrkan först ämnad att byggas i Glimminge norr om Broby. Kyrkplatsen fick dock flyttas till Broby eftersom det man byggde under dagen revs ned av trollen under nätterna. Fyra vägsträckningar sammanstrålar i Broby och läget intill Helge å gjorde byn till en naturlig samling s plats. Broby kom att bli centralort i området och från 1600 talet även tingsplats. Äldre kartmaterial visar hur gårdarna låg ordnade i en klunga längs landsvägen med kyrkan på östra sidan och bydammen på andra sidan. Prästgården låg söder om kyrkan inom nuvarande kyrkogårdsgränsen. På 1840-talet ersattes denna prästgård av en ny norr om kyrk an. År 1855 ödelades stora delar av Broby i en brand. Ett nytt tingshus uppfördes 1858 och gästgiveriet flyttades till en år 1833 34 uppförd byggnad nordväst om kyrkan, där det ligger än idag. År 1886 invigdes järnvägslinjen Karpalund Hästveda som passerade genom Broby. I och med järnvägens tillkomst fick samhället ett uppsving och ett järnvägssamhälle växte upp kring den nya stationen. Den medeltida kyrka revs på 1800 talet men finns beskriven i äldre källmaterial. Den bestod av långhus, kor och absid s amt ett brett västtorn och var byggd av gråsten med kvaderhuggna hörnkedjor och omfattningar av sandsten. Vid okänd tidpunkt under medeltiden tillkom också ett vapenhus framför sydportalen och år 1756 utvidgades kyrkan med ett tvärskepp mot norr. Tornets nedre våning var enligt beskrivning av domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius täckt med ett kryssvalv. Även långhuset och koret var kryssvälvda . Fasaderna på de äldsta delarna var utförda med skråkantig sockel nedtill och en dubbel båggesims ”, en typ av listverk, upptill. Enligt Brunius hade kyrkan lidit skada av en häftig brand som skadat hennes finare partier ”. Detta till trots ansåg Brunius att kyrkan var ansenlig och välbyggd. Mellan åren 1871 1873 revs ändå den bastanta kyrkobyggnaden och ersattes av en ny på samma plats som den gamla. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerat fornlämningsområde RAÄ Östra Broby 182:1 och skyddas enligt 2 kap. Kulturmiljö lagen. Fornlämningen avser Brobys gamla bytomt enligt lantmäterikarta från 1702. Kyrkogård Kyrkan i Östra Broby ligger på den gamla medeltida kyrkogården. Enligt äldre kartmaterial hade den gamla kyrkogården nästintill kvadratisk form med något rundade sidor. Kyrkan låg i dess mitt. En kyrkogårdsmur finns omnämnd från 1600talet och framåt. I samband med att den medeltida kyrkan revs 1870 omgestaltades hela kyrkogården och den gamla kyrkogårdsmuren revs. En utvidgning av kyrkogården gjordes sannolik t kring 1852 åt söder, väster och möjligen även åt norr. När den nya kyrkan byggdes gjordes kyrkogårdsmuren om med stenpelare. Från och med 1911 upphörde gravsättning på gamla kyrkogården i och med att den nya begravningsplatsen hade anlagts Kyrkogården begränsas i norr och öster av en stödmur av sten medan östra och södra sidorna inhägnas av en järnkätting mellan granitpelare på en låg murad stensockel. Ingångar till kyrkogården finns från norr, väster och söder med grindpelare murade av tegel med pyramid format krön. Västra ingången är störst med en inkörsport och två gånggrindar mellan fyra grindpelare medan norra och södra ingångarna är mindre. Innanför kyrkogårdens begränsning finns en trädkrans. Kyrkogården är numera grästäckt till största delen med singeltäckta gångar kring kyrkan och från ingångarna i norr och söder. Ingången från väster är lagd med betongplattor liksom gången fram till den norra porten med handikappramp. Ett fåtal moderna gravplatser finns på gamla kyrkogården vars gravvårdar i övrig t tillhör 1800 tal och tidigt 1900 tal. Nya begravningsplatsen Nya begravningsplatsen ligger ett par kilometer söder om gamla kyrkogården intill Helge å och anlades 1907 efter ritningar av länsträdgårdsmästare Ekenstam. Dess äldsta delar består av de östra gravkvarteren där gravplatserna är ordnade i rader kring gravkapellet från 1910. År 1 930 utvidgas kyrkogården med två långsmala områden i norr och i väster efter ritningar av Ekenstam. Utvidgningen av den norra delen utfördes möjligen först 1941 och då efter ritning av Gustaf Persson. Kyrkogården utvidgades därefter mot norr först 1957 efter förslag ritat av Hilding Claesson och nästa gång 1982 efter landskapsarkitekt Lennart Lundqvist ritningar . År 1987 anlades minneslund och urnlund också dessa efter förslag från Lundqvist som också planlagt den senast tillkomna delen i norr från år 2000 . Den äldsta delen har en äldre karaktär med större gravplatser utmed huvudgångarna och mindre i sidostråken. Ju längre norrut på kyrkogården man kommer ju mer modern är dess karaktär. I den mellersta delen står lägre gravstenar i gravrader ordnade med klippta häckar. I de norra delarna står gravvårdarna huvudsakligen i grästäckta områden med en naturlund och urngravplatser längst i norr. Byggnader på kyrkogården På nya begravningsplatsen ligger ett gravkapell invigt 1910 och ritat av Algot Johanssons Byggnads och ritbyrå, Kristianstad . Kapellet har åttkantig form och är murat av tegel som är putsat och vitkalkat. Mellan mursidorna finns halvkolonner som kröns av urnor. I varje mursida finns en spetsbågig fönsteröppning med gjutjärnsbågar och mot norr en ytterport med överljusfönster. Taket av enkelfalsad plåt har formen av ett åttkantigt tälttak målat i ärggrön nyans. Även taket kröns av en urna. Gravkapellet stod länge outnyttjat och bedömdes vid 2000 talets början vara i så dåligt skick att det skull e riva s . Istället renoverades kapellet och har fått funktion som ett populärt kapell för både bröllop, dop och begravning. Källor och litteratur Byggnader och miljöer i Göingebygd – Broby, kulturnämnden Östra Göinge kommun 1984, Tollarp 1984. 50 kyrkor i nordöstra Skåne, Torsten Andersson m.fl., Regionmuseet Kristian-stad/Landsantikvarien i Skåne 2012. Skånes kyrkor 1050-1949, Claes Wahlöö, Kävlinge 2014. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Underhållsplan för Broby kyrka. Restaurator AB 2007. Östra Broby kyrkogård och begravningsplats, Vård- och underhållsplan 2014, Åsa Eriksson Green, Åsa Jakobsson och Emelie Petersson, Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne, 2014 Östra Broby kapell, Emelie Petersson, Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikva-rien i Skåne, Rapport 2015:38. Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Webbsida: https://app.raa.se/open/fornsok/ Lantmäteriets karttjänst Historiska kartor. Webbsida: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html |
