Stäng fönster Ystad kn, BORRIE 17:1 BORRIE KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Borrie kyrka är belägen drygt en mil nordost om Ystad på en höjd i ett böljande odlingslandskap intill ett vägskäl med mindre vägar som löper från bland annat Stora Herrestad mot Högestad. Från kyrkogårdens högsta punkt är havet i söder synligt. Det saknas skriftliga medeltida belägg för Borrie by och socken. I forskningsprojektet By, huvudgård och kyrka, studier i Ystadsområdets medeltid konstateras att det år 1583 fanns 12 gårdar i byn varav 11 brukades av självägande bönder. Det finns med andra ord inga belägg för någon medeltida huvudgård med koppling till kyrkobygget. Enligt en äldre sägen ska en av byns gårdar ägts av en rik bonde vid namn Boo, som av de danska kungarna blivit tilldelad mark. Marken delade han upp så att hans söner fick var sin gård och så lät han uppföra en kyrka söder om den gård han bebodde. Kyrkan och byn fick namnet Boorige efter hans namn. På en geometrisk avmätning från 1727 ligger kyrkan i radbyns västra rad och vägen genom byn går öster om kyrkan. Byn lagaskiftades 1864 och de flesta gårdarna, som då låg under Högestad, flyttade ut från byn. Idag återstår endast Borrie gård, som ligger i direkt anslutning till kyrkoanläggningen. En skolbyggnad uppfördes 1875 vid vägskälet nordväst om kyrkan och tillbyggdes 1923. Borrie kyrkoanläggning är belägen inom fornlämningsområdet Borrie 1:1, Borrie bytomt och Borrie 2:1, plats med tradition skyddas enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Borrie kyrkomiljö ingår i ett område Högestad-Ö. Ingelstad som är utvärderat som Särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen. Kyrkogård Huvudingången till kyrkan och kyrkogården är från parkeringen i sydost via en gjutjärnsgrind med nygotisk utformning. Kyrkogården omgärdas av en lång mur och kyrkogårdens marknivå ligger i nivå med murens krön, vilket bildar en stor nivåskillnad mot omkringliggande mark. En enkel trappa i muren finns till Borrie Boställe västra sidan. Gårdens byggnader ligger i direkt anslutning till muren i väster och norr. Kyrkogården domineras på den södra sidan av grusade gångar och gravplatser med stenramar och buxbomsomgärdningar. Flera av gravstenarna har koppling till byn, dels genom gårdsnamnet Borrie, men även med släktnamnet Borrie. Byggnader på kyrkogården I kyrkogårdens nordöstra hörn finns kyrkans klockstapel. Den uppfördes 1928–1929 efter ritningar utförda av arkitekt Einar Lundberg. Den består av ett fundament av betong med en träöverbyggnad av ek, som bär klockan. Klockstapeln täcks av ett sadeltak med svartmålad skivtäckt plåt. Källor och litteratur Andersson, Hans, Anglert, Mats, By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. 1989. Dahlberg, M (red.) Skåne – landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015. Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2008. Fernlund, Siegrun. Kyrkor i Skåne, en kulturhistoria. 1980. Isberg, Henning A. (red), Ljunits och Herrestads skolor under 100 år. Ljunits och Herrestads hembygdsförening, 1943. Isberg, Henning A. Herrestads härad, strövtåg. 1981. Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne. Skånska kyrkor. Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1997. Sundnér, Barbro. Medeltida kyrkor i Skåne. Dokumentation utförd på 1990-talet. (Opubl.) Underhållsplan för Borrie kyrka, NIRAS, Malmö, 2010-12-21. Lantmäteriet - Historiska kartor Riksantikvarieämbetet – Fornsök, Kulturmiljöbild, Riksintressen för kulturmiljövården. |
