Stäng fönster Trelleborg kn, HAMMARLÖV 20:3 HAMMARLÖVS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Hammarlöv ligger på Söderslätt cirka sju kilometer nordväst om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. I bykärnan låg gårdarna samlade omgivna av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet. 1777 fanns det 12 gårdar och 6 gathus i Hammarlöv samlade längs en bygata i nord-sydlig riktning. Längst i söder låg en vaning. Vid enskiftet i början av 1800- talet omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter och byn splittrades när gårdar flyttade ut från bykärnan. Nya gathus byggdes i byn. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter och flyttning från landsbygd till städer. Idag är Hammarlöv en liten by med en handfull gårdar och gathus omgivna av ett kuperat jordbrukslandskap. Ett fåtal bybor arbetar med jordbruket och resten pendlar till arbete på annan ort. Kyrkan ligger på en höjd intill byvägen. Mittemot kyrkan, på andra sidan byvägen, ligger före detta skolan, numera församlingshem och ett stort bårhus/materialhus/spruthus. Det senare ritades av Nils Blanck 1928. Byggnaden är vitputsad, har valmat tegeltak och fyra stora röda portar. Norr om kyrkan ligger den före detta prästgården. Söder om kyrkan finns ”Hammarlövs kyrkbacke” och ”Jerusalemsgränden” kantade av gathus. Öster om kyrkan är prästgårdsparken och därefter en större gård. I prästgården bodde på 1800-talet kyrkoherde Bååth. Hans två barn, Cecilia och Albert Ulrik, blev båda författare. Cecilia översatte bland annat psalmen ”Härlig är jorden" till svenska. Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Skegrie-Fuglie-Hammarlöv-V Tommarp-V Vemmerlöv. Kyrkan ligger dessutom inom riksintresse för kulturmiljövård Fuglie-Mellan Grevie mm. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Hammarlöv 47:1 som utgör bytomten enligt storskifteskarta från 1777. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Historia Troligen har det funnits en kyrkogård sedan kyrkan byggdes på medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Vid mitten av 1800-talet klagade kyrkoherde Bååth att kyrkogården var full med ogräs. Den äldre delen utvidgades åt väster och norr under slutet av 1800-talet på mark som varit klockarjord och prästgårdsmark. Den gamla prästgården brann 1872. En ny kyrkogårdsordning växte fram med buxbom och gångar. Kyrkogården utvidgades 1928 med ett stort område åt söder, ”nya kyrkogården”. En överbyggd entré byggdes till denna del. Porten liksom materialhuset på andra sidan vägen ritades av länsarkitekt Nils Blanck. Den mur som fanns mellan gamla och nya kyrkogården revs och istället planterades en bokhäck mellan dem. 1992 anlades en minneslund och 2012 en askgravlund på den utvidgade södra delen. Beskrivning Kyrkan ligger på en höjd och marken sluttar mot väster ner mot byvägen. En vitputsad mur avtäckt med stenskivor respektive tegelpannor omgärdar kyrkogården åt tre väderstreck. I norr växer en blandhäck. Mot väster är muren en stödmur och en trappa med elva steg leder upp till kyrkogården. Smidesgrindar mellan murade stolpar finns i väster och öster. Den östra leder till den före detta prästgårdsträdgården. Gångarna är av singel förutom huvudgången som är belagd med betongsten. Gravplatserna är omgärdade av buxbom, enstaka med stenram, gjutjärn eller kätting. Stenarna är högresta av granit eller diabas. Det finns kalkstenar med Thorvaldsens infällda porslinsmedaljong. En marmorsten från 1877 har infällt foto bränt på porslin. De flesta titlar är lantbrukare. En av de omkomna från ”Ulven”, den ubåt som minsprängdes 1943, vilar på kyrkogården. Flera gravkar, en mindre stenram med plantering, finns på kyrkogården. Inga träd växer på gamla delen. Den södra utvidgade delen har entré genom en stiglucka, en överbyggd murad entré intill vägen med årtalet 1928. En bokhäck avdelar äldre och nyare del. Förutom muren har nya delen en trädkrans av hamlade lindar. På nya kyrkogården växer flera hängbjörkar. Stenarna är mestadels låga och horisontella på de buxbomomgärdade gravplatserna. En gräsmatta med en liten hängblodbok fungerar som minneslund och askgravlund. Metallplattor med namn på en natursten markerar askgravlunden, där marken är stensatt och omgärdad med bokhäckar i öster. Det är utsikt över det backiga fältet mot väster. Byggnader på kyrkogården Inga byggnader finns på kyrkogården, men strax utanför ligger före detta bårhuset och ett församlingshem beskrivet tidigare under ”Kyrkomiljön”. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1997 Underhållsplan för Hammarlöv kyrka, 2005-03-11, Restaurator Områdesbestämmelser för Hammarlövs by, Trelleborgs kommun 1999-06-04 Helgedomar på Söderslätt II, Ernst Frostin, 1966 Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007 Lunds stift orgelinventering för Hammarlövs kyrka, Anders Johnsson 2017-12-14 http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktligakommunbeskrivningar/ Pages/Trelleborg.aspx http://www.sydsvenskarkeologi.se/uploads/4/6/8/6/46862039/2011_25.pdf |
