Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Trelleborg kn, MAGLARP 22:3 MAGLARPS GAMLA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkomiljön
Maglarp ligger på Söderslätt strax nordväst om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. I bykärnan låg gårdarna samlade omgivna av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet. På en karta från 1774 fanns det ett 20-tal gårdar och 20-tal gathus i Maglarp. Detta gjorde Maglarp till en av de större byarna i trakten. Längs byvägen låg gårdar på båda sidor med kyrkan på södra sidan av vägen. Väster om kyrkan fanns en byplats med damm och några gathus. Vid enskiftet omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter, byarna splittrades och gårdarna flyttades ut från bykärnan. Nya gathus byggdes. En brand 1905 totalförstörde ett tiotal hus mitt i byn. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter och flyttning från landsbygd till städer.

Maglarp är idag en liten splittrad by med en handfull spridda gårdar och en gata med gathus som abrupt avslutas av ett bullerplank till E6:an. Ljudet från motorvägen är påtagligt på kyrkogården. Kyrkan ligger i utkanten av byn, omgiven av hagar och jordbruksmark med gårdar i landskapet. Väster om kyrkogården ligger den före detta prästgården och kyrkans parkering.

Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Skegrie-Fuglie-Hammarlöv-V Tommarp-V Vemmerlöv. Kyrkan ligger dessutom inom riksintresse för kulturmiljövård Fuglie-Mellan Grevie-Skåre och riksintresse kust. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Maglarp 14:1 som utgör bytomten enligt storskifteskarta från 1770-1774 och fornlämning Maglarp 60 som är mynt funna i fattigstocken vid renovering 1970. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. På karta från 1773 är kyrkogården närmast kvadratisk och är inhägnad. Den första kända utvidgningen skedde norrut på 1860-talet. Förmodligen vid denna tid anlades gångar och liguster runt gravplatserna. På foto från 1920-talet är kyrkogården vildvuxen med oklippta häckar av liguster och omgärdad av en trädkrans med hästkastanjer. Häckarna ersattes senare av buxbomshäckar. Omkring 1950-70-talet rationaliserades. Buxbom och gångar togs bort på hela östra
delen och denna del grässåddes istället. Senare anlades en minneslund på östra delen. Kyrkogårdens tidigare trädkrans av kastanj ersattes av oxlar 2014 på norra och södra sidan. 2017 anlades en askgravlund på östra delen. En helt ny kyrkogård togs i bruk kring Maglarps nya kyrka 1909. Denna är fortfarande i bruk fast kyrkan revs 2007.

Beskrivning
Kyrkogården omges av murar på alla sidor, mot söder och öster av en fogad gråstensmur, mot norr och väster av en yngre tegelmur. Tegelmuren är vitputsad på insidan. Alla murar är avtäckta med taktegel. Det finns järnöglor bevarade i muren för att besökarna skulle kunna binda upp sina hästar där. Kyrkogården omges av en nyplanterad trädkrans av oxlar i norr och öster. Längs västra sidan finns en rad med tujor. Det finns fyra järngrindar mellan murade stolpar till kyrkogården. Tre av dem till gamla kyrkogården och en i norr till utvidgningen. Gångarna är av singel förutom en gång belagd med gatsten fram till entrén i tornet.
Söder om kyrkan finns de äldsta gravplatserna i oregelbundna former med kalkstensvårdar och högresta stenar av diabas och granit. Gravplatserna är omgivna av buxbom och täckta av jord och singel. Tanken är att gravarna på södra sidan inte ska ha singel utan återgå till att vara jordtäckta, enligt kyrkovaktmästaren. Norr om kyrkan är utvidgningen från 1860-talet. De stora singeltäckta gravplatserna omgärdas av buxbom, enstaka med stenramar och ett järnstaket. En bred singelgång leder från norra ingången till kyrkan. Vissa delar är grässådda. Stenarna är höga i form av obelisker eller avbruten trädstam. På flera gravplatser finns kullar med murgröna. Den vanligast förekommande titeln på gravstenarna är lantbrukare. Den östra delen av kyrkogården är helt grässådd med enstaka gravstenar. I sydöst finns minneslunden, en rundel omgiven av en idegranshäck och lavendel. Bredvid finns den alldeles nygjorda askgravlunden, en cirkelrund plats med gatsten omgiven av perenner. En liggande äldre gravsten ska användas för namnplattorna.

Byggnader på kyrkogården
En liten ekonomibyggnad finns i nordvästra hörnet av kyrkogården. Byggnaden är integrerad med kyrkogårdsmuren. Fasaden är vitputsad och sadeltaket täckt med röda tegelpannor. Huset är ett ombyggt före detta bårhus. Den nya friliggande kyrkogården från 1909, en dryg kilometer från den gamla, är omgärdad av en trädkrans av lindar. Gravplatserna är täckta med singel och omgivna med buxbom. Den rivna kyrkans granitsockel är kvar som en ram kring en betongplattform med ett träkors. Platsen används för friluftsgudstjänster.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
”ett Herranom värdigt Tempel” Kyrkorivningar och Kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, Siegrun Fernlund 1982
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Kyrkor i Skåne, en kulturhistoria, Siegrun Fernlund, 1980
Underhållsplan för Maglarps gamla kyrka, 2005-10-14, Restaurator
Områdesbestämmelser för Maglarps by, Trelleborgs kommun 1998
Maglarp kyrkogård, Vård o Underhållsplan, 2016 Regionmuseet
Helgedomar på Söderslätt I, Ernst Frostin 1960
Maglarp en tegelkyrka som historiskt källmaterial, Barbro Sundnér 1982
Maglarps gamla medeltidskyrka, broschyr i kyrkan, odaterad
Den medeltida träskulpturen i Skåne, Lena Liepe, 1995
Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007
Skånes medeltida dopfuntar, Lars Tynell, 1914
Lunds stift orgelinventering, Anders Johnsson, 2017-12-15
Samtal med kyrkvaktmästare Anders Nilsson, 171115
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktligakommunbeskrivningar/Pages/Trelleborg.aspx