Stäng fönster Trelleborg kn, ÄSPÖ 29:1 ÄSPÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Äspö ligger på Söderslätt, cirka 1,5 mil öster om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt vilket gravhögar från bronsåldern visar. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. På Söderslätt är socknarna små och kyrkorna ligger tätt. Namnet på byn finns skriftligt belagt ända sen 1300-talet då det skrevs Espe vilket betyder aspdunge. Stavningen har sedan skiftat på olika sätt. På en karta över Espö från 1776 är gårdarna tätt samlade kring kyrkan som l gger i östra delen av byn. Söder om kyrkan ligger den kringbyggda prästgården. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet då landskapet omvandlades. Jorden sammanfördes i större enheter och en tredjedel av gårdarna flyttades ut från bykärnan. Nya gatehus byggdes i byn och en skola uppfördes 1837. En förödande brand i skolan 1879 spred sig och åtta hus och en gård brann ner. Kring förra sekelskiftet bodde det över 300 människor i Äspö. Här fanns flera hantverkare, bönder och arbetare. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter av jorden och minskat behov av arbetskraft i lantbruket. Den lilla kyrkbyn Äspö har fortfarande idag en relativt tät bykärna med gårdar och hus på tre sidor kring kyrkogården. I väster ligger i kyrkogårdens tomtgräns en trelängad korsvirkesgård med halmtak, Gamlegård, på samma plats som före skiftet. Flera andra hus har också halmtak. Norr om kyrkogården ligger före detta Klockaregården. Mot söder är en öppen plats, parkering och prästgården med stor trädgård. Prästgården uppfördes till kyrkoherde Nils Lovén på 1850-talet. Prästgården är en lång putsad länga med 10 fönster i fasaden. Den är idag privat och drivs som B&B. Den tidigare prästgården låg 100 meter närmre kyrkan. Kyrkan ligger inom riksintresse kustzonen och riksintresse kulturmiljövård Äspö. Dessutom inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Äspö. Kyrkotomten ligger inom fornlämning Äspö 36:1/L1988:3468 som utgör den ungefärliga bytomten enligt äldre lantmäterikartor. Fornlämningar skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Historia Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. På en karta från 1776 är kyrkogården i det närmaste kvadratisk. Förmodligen var den omgärdad av en stenmur. 1876 utvidgades kyrkogården åt öster på skolplanens mark. Kyrkan förstorades åt öster i slutet av 1800-talet varför mer plats behövdes på kyrkogården. 1907 utökades denna med ett rektangulärt område i norr som ligger vinkelrätt mot den äldre kyrkogården. Den senaste utvidgningen i söder är förmodligen från 1960-talet. Beskrivning I väster och norr ligger hus och trädgårdar tätt intill kyrkogården, som omges av hagtornshäck och trädkrans på alla sidor. Mot söder och sydöst även av en låg kallmurad stenmur som bitvis även är en stödmur. I nordöst finns en bit av en äldre putsad mur avtäckt med tegelpannor. Huvudingången i söder har en dekorativ gjutjärnsgrind. I öster finns en ramp med stenmur på sidorna upp till kyrkogården. Gravplatserna omges av buxbom och är belagda med singel. På äldsta delen närmast kyrkan är gravplatserna stora med oregelbundna storlekar och har ofta flera stenar inom samma avgränsning. Två gravplatser är omgärdade av järnstaket. Den ena är kyrkoherde Nils Lovéns familjegrav. Lovén (1796-1858) var även översättare och folklivsskildrare och är mer känd under pseudonymen Nicolovius. Hans bok om folklivet i Skytts härad har överlevt och getts ut i flera upplagor, senast 1996. På utvidgningen i norr från 1907 är gravplatserna mindre och mer regelbundna. Stenarna är huvudsakligen låga och horisontella. Den senaste utvidgningen i söder är helt grässådd och stenarna står i gräs. Framför ekonomihuset i norr finns likaså gräs. Här finns ett lapidarium. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997 Underhållsplan för Äspö kyrka, 2007-08-08, Ponnert Arkitekter AB Äspö kyrkogård, 2001-10-17, Anna Sturesson, Regionmuseet/landsantikvarien i Skåne. Äspö kyrka genom åren, Stig Sivenius m.fl. Äspö, Jordens medelpunkt eller en liten by på slätten, Äspö byalag, 2004 |
