Stäng fönster Timrå kn, TIMRÅ PRÄSTBOL 1:1 TIMRÅ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Medeltidskyrkan revs delvis 1794, varvid de östra och södra murarna samt sakristian sannolikt kom att ingå i den nuvarande kyrkan. Byggmästare Peh Hagmansson svarade för bygget. Som arkitekt stod troligen Gustaf Pfeffer. Invigningen skedde den 16 oktober 1796. Tornets originella övre del tillkom 1833-35 efter ritningar av skeppsbyggmästare Erik Ab. Hägglund vid Wifsta varv, obetydligt förändrad av Fredrik Magnus Bäck vid granskningen på ÖIÄ. Som byggmästare till tornöverdelen stod Hägglund och murmästaren P Sjölander. Väl arbetad murad port till kyrkogården med förgylld strålsol i smide i bågen som bärs upp av kolonner och pilastrar. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor och sakristia i öster samt torn, i senare tid delvis vidbyggt, i väster. I vinkeln mellan sakristians sydvägg och kyrkorummets sydöstvägg en tillbyggnad som ursprungligen tjänade som värmekammare. Ingång genom torn och mittingång på sydfasaden. Separat handikappingång med hiss i tillbyggnaden norr om tornet. Senare upptagen ingång till f.d. värmekammaren på sydsidan. Materialet gråsten med tegel i fönster- och dörromfattningar. Vit slätputs på fasaderna och sockeln grå. Taken täckta med kopparplåt. EXTERIÖR - Exteriören utförd enligt ämbetets ritningar. Tornavslutningen återgår på år 1831 insänt förslag till ny tornavslutning. Den första tornavslutningen följde den ursprungliga ritningen med endast en låg halvsfärisk huv. De fem rundbågiga fönsterna på var långsida är innefattade i nischer som går ner till sockeln. Sedan 1833-35 avslutas tornet med en lanternin i form av ett rundtempel med åtta kolonner av trä som bär upp ett korskrönt kupoltak. Dess undersida är blåmålad med gul bård i ytterkanten och omkring lampan i dess mitt. I senare tid har tillbyggnader tillkommit på ömse sidor om tornfoten samt vid sakristians sydvägg. De delvis stumma fasadytorna på de förra bryter något mot de rikt artikulerade långsidorna vartill de ansluter. Sannolikt har även byte av takmaterial skett. INTERIÖR - Kyrkorummet är delvis återrestaurerat till 1850-talets kyrkorum. Väggarna är slätputsade i svagt grå ton och trätunnvalvet målat gråblått. Mot väggarna avslutas taket av en profilerad list, som på korväggen är försedd med äggstav. Altartavlan med motivet "Nedtagandet från korset" är målad 1823 av Pehr Sundin från Jämtland. Omramningen skall vara utförd eller ritad av byggmästaren Hagmansson. Dekorelementen kan emellertid tyda på en senare tillkomst, en tillkomst samtida med predikstolen, som uppvisar snarlika dekorelement. Bakom 1850-talets målning finns rester av en tidigare dekormålning av 1700-talskaraktär bestående av en absid med perspektiviskt ställda kolonner, tre på varje sida. Dessa är i liten skala, deras bas befinner sig på halva väggens höjd. Sannolikt finns eller fanns därunder andra kolonner eller någon form av stylobat. Upptill avslutning med ett draperibehängt kassetterat valv. Färgskalan är mustigt varm, färgerna är mest bruna och svarta. Eventuellt har mot absiden stått ett i kyrkan bevarat krucifix. Korväggens nuvarande skenarkitektur med illusorisk nisch bakom altaret med öppningar mot målad blå himmel är sannolikt utförd av Gustaf Mauritz Kjellström och Olof Hofrén 1851. Predikstolen ritad av G M Kjellström och Johan Adolf Hawerman samt skulpterad av Olof Hofrén, med målade fält av Kjellström 1851. Ursprungligen övertogs troligen predikstolen fr 1666, som fanns i den äldre kyrkan. Sluten bänkinredning i fyra kvarter från 1949-50. Läktarbarriären sannolikt från kyrkans byggnadstid. Orgelfasaden ritad av Jacob Wilhelm Gerss 1843, orgelverket byggt 1973. Diskret läktarunderbyggnad. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997 |
