Stäng fönster Gnosjö kn, KÄLLERYD 3:1 KÄLLERYDS KYRKA
Anlaggning - Historik
Historik |
---|
Kyrkogården har sannolikt anlagts samtidigt som den första kyrkan på platsen under tidig medeltid. I samband med bygget av den nuvarande kyrkan lät Magnus Dureel 1675 uppföra en stenmur kring kyrkogården. Dennas underhåll uppdelades i vanlig ordning på socknens hemman. Huvudingången i öster var försedd med en stiglucka. Källerö säteri hade en egen ingång, till vilken ledde en allé. De senare ägarna till Källerö och Nissafors bruk, släkten Löfvenskiöld, lät i början av 1800-talet ordna sig en stor familjegrav längs kyrkogårdens hela norra sida. 1830 skall kyrkogården ha varit fullbesatt med vårdar, vilka detta år borttogs för att bereda plats för nya gravsättningar. De gamla stenvårdarna kom till stor del att användas som sockel i bygget av en ny sockenstuga. 1840 beslutade sockenstämman att ersätta stigluckan med grindar och stolpar. 1842 inköptes ett grindpar från Gunillabergs säteri i Bottnaryds socken. 1843 beslutades att lägga om kyrkogårdsmuren och att underhållet skulle skötas gemensamt. Vid denna tid tycks kyrkogården ha fått en trädkrans planterad, vilken – utom i söder – står kvar på fl ygfotografi er från 1930- och 40-talen. 1864 utvidgades kyrkogården åt söder på mark skänkt av major Salomon Löfvenskiöld på Nissafors. Nästa utvidgning skedde 1906 med sex meter åt väster respektive söder, varvid murarna fl yttades. Mellan 1870 och 1906 var kyrkogården uppdelad i bysamfälligheter. 1906 torde nuvarande kvartersindelning med grusgångar ha tillkommit. Vid denna tid blev det också vanligt att belägga gravplatserna med grus och ge dem en häckinramning. Någon allmän linje tycks ej ha funnits. 1913 upprättades plankarta av ingenjör E T Cedergren. 1934 togs beslut om omplanering av kyrkogården i enlighet med ett förslag av trädgårdskonsulent Ivar Andersson vid Hushållningssällskapet i Jönköping. Detta inbegrep främst planteringar. 1962 stod samme Andersson, då stadsträdgårdsmästare i Jönköping, för en utvidgning av kyrkogården åt sydväst och väster. På församlingens önskemål vändes gravarna på nya kyrkogården åt öster, liksom varit seden på gamla. Gravkvarteren avgränsades med hagtornshäckar. Den steniga delen i nordväst avsattes som gräsmatta. Kring nya kyrkogården lades en stenmur. 1963 omlades den bitvis bristfälliga muren kring gamla kyrkogården. Denna gjordes därvid smalare och rakare än den ursprungligen var. 1996 gavs tillstånd för vissa dräneringsarbeten på kyrkogården. Nya kyrkogårdens norra del är idag ianspråktagen som minneslund. |