Stäng fönster Lidingö kn, KÄRNVEDEN 4 M.FL. DALAKOLONIN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kolonistugerörelsen i Sverige sköt fart vid seklets början och de första koloniområdena i Stockholm grundades 1904 vid Värtan och i Stadshagen. Därpå följde åtskilliga områden både inom och utanför staden. Dalaföreningen i Stockholm hade grundats 1902 och medlem fick endast den bli som hade några släktband med Dalarna. I april 1918 beslöt Dalaföreningen i Stockholm att bilda en koloniträdgårdsförening. Tanken var att ge föreningens medlemmar möjlighet att på jordlotter i Stockholms närhet odla grönsaker och potatis. Det var bistra kristider och en stor del av landets befolkning led brist på baslivsmedel som potatis och andra rotfrukter. Dalaföreningens medlemmar såg därför denna möjlighet till trädgårdsodling som mycket välkommen. Föreningen sökte mark i Stockholms närhet och snart föll valet på Lidingön och på Bosöns östra sida. Genom kontakter mellan personer i föreningens styrelse och företrädare för AB Lidingö Villastad förmedlades ett arrendekontrakt. I kontraktet skrevs särskilt att främst potatis skulle odlas på kolonilotterna. Under våren 1918 flyttade sex familjer ut till Dalakolonins område och bodde där i tält under våren och sommaren. Arrendekontraktet tillät till en början ingen bebyggelse, ett förhållande som ändrades 1923 då man genom justeringar i arrendekontraktet gav föreningens medlemmar tillstånd att uppföra tjugo mindre kolonistugor. Stugorna fick omfatta högst 15 kvm och de skulle placeras på rad i skogsbrynet. På detta sätt lämnades en öppen plats framför husen. Större delen av de äldsta stugorna finns kvar men de har under decenniernas gång blivit om- och tillbyggda. Så småningom ändrades arrendekontraktet så att det blev möjligt att bygga flera stugor i området. På 1930- och 40-talen uppfördes 34 stugor och vid 1950-talets början ytterligare 5 stugor. Området började då i det närmaste bli helt fullbebyggt och därför stadgades i ett nytt kontrakt som skrevs 1953, att inga fler kolonistugor fick uppföras. Det stora flertalet av stugorna är rödmålade och med vita snickeridetaljer, några bruna hus med grönmålade snickerier finns också. De stugor som uppfördes 1923 har liggande, rödmålad fasspontpanel. De yngre stugorna är vanligtvis klädda med locklistpanel eller fasspontpanel. Taken är täckta med svart eller grön tjärpapp. Karaktäristiskt för stugorna från 1920-talet är de små farstukvistarna med sågade eller svarvade hörnstolpar i dala-stil. Typiskt är även de spröjsade fönstren och fönsterluckorna. De yngre stugorna ansluter väl till de äldre från 1920-talet även om de avviker något i fråga om material och färgval. Koloniområdet fick snart en stor social betydelse. Här ute i vacker natur fick dalfolk i förskingringen möjlighet att under vänskapliga former arbeta tillsammans. En stor del av odlingsarbetet utfördes kollektivt, höslåtter var ett sådant arbete. Man anlade även med gemensamma insatser en badstrand. Fin sand hämtades från Mälaröarna och sanden fraktades till Bosön med pråmar. Tillsammans byggde man också en tvättstuga med klappbrygga. Samvaron var viktig och man ordnade, och ordnar fortfarande, midsommarfester, gökotta och höstfester. På 1930-talet tillkom en dansbana som även användes till så kallade allmänna danser. Dessa tillställningar var ett sätt att dryga ut den många gånger hårt ansträngda föreningskassan. Dalakolonin hade till och med ett eget dansband, Bosökapellet. Den så kallade by-stugan uppfördes 1930. Stugan är utförd i en pastischartad dalastil med träsnideriarbeten av Per Kers och väggmålningar av Edvin Britz. Kommunikationerna med Stockholm var till en början dåliga, väg anlades inte förrän 1923. Vägen var emellertid inte av bästa kvalitet varför många även i fortsättningen valde att ta sig ut till Bosön med båt. På 1960-talet var Dalakolonins existens hotad. Efter diskussion och debatt slöt dock Dalaföreningen 1980 ett nytt arrrendekontrakt med Lidingö kommun. KÄLLA: Hedenblad, Cecilia, 1934-. - Lidingö kulturhistoriska miljöer : kulturmiljöprogram för Lidingö kommun / Cecilia Hedenblad, Cecilia Hammarlund-Larsson ; [foto: Ingvar Lundkvist ...]. - 1990. - ISBN: 91-87006-10-3 |
