Stäng fönster Halmstad kn, BREAREDS PRÄSTGÅRD 2:3 M.FL. BREAREDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - BREARED BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1282, 1900: 1554, 1995: 1451 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger strax nordost om den huvudsakliga bebyggelsen i tätorten Simlångsdalen. Invid kyrkan, i sydväst, ligger Breareds prästgård med pastorsexpedition, församlingshem och skola. Direkt öster om kyrkan återfinns klockaregården. Kyrkomiljön har fortfarande karaktär av sockencentrum då den nytillkomna bebyggelsen huvudsakligen vuxit fram i sydväst vid Simlångsdalen. Landskapet präglas av skogsbygd med endast begränsade arealer odlingsmark i dalgångarna, främst i Fylleåns dalgång. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett gaveltorn av trä i väster, ett vapenhus i sydväst och en sakristia i öster. Sakristian, som är smalare än långhuset, ligger i linje med kyrkans sydmur. Kyrkans byggnadskronologi är oviss. Byggnadens mursträckningar torde huvudsakligen vara medeltida, men någon närmare datering är inte möjlig. I ett senare skede har vapenhuset tillkommit. År 1756 tillbyggdes på kyrkans östsida en sakristia med underliggande gravkor för präster och deras familjer. Gaveltornet i väster fick sin nuvarande utformning 1809 (ett äldre torn omtalas emellertid 1729). EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad. Långhus, vapenhus och sakristia täcks av separata sadeltak och det smalare gaveltornet på västgaveln kröns av en huv och lanternin. Huvudingång genom vapenhuset i söder, men en portal finns även i nordväst. Kyrkan är även invändigt vitputsad och i västra delen finns en läktare med framskjutande sidoflyglar i norr och söder. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä på vilket det vid en restaurering i början av 1990-talet framtogs målningar från 1795 utförda av Jacob Magnus Hultgren. Kyrkan har också ett flertal äldre inventarier som predikstol och en snidad trädopfunt. Den nuvarande altaruppsatsen utgörs av en sammanställning av äldre delar som gjordes vid en restaurering 1903-04. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
