Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falköping kn, DALA 33:2 DALA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - DALA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 506, 1900: 642, 1995: 240

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Dala gamla, raserade kyrka låg väster om Dala säteri. Dala sätesgård var under senmedeltiden ett befäst stenhus i en av Västergötlands största kyrkbyar. Ny kyrka påbörjades 1877 inom synhåll söder därom. Kyrkan, som omges av alléer, ligger mitt i byn vilken har en regelbunden geometrisk plan som initierades under 1790-talet i samband med enskiftet, av Pehr Tham, godsherre på Stora Dala. Till kyrkomiljön hörprästgård, skolhus med lärarbostad samt lanthandel. Dala ingår i riksintresseområde. Dala socken ligger mellan Falköping och Skövde.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (DALA KYRKPLATS). Stenkyrka troligen från 1100-taleteller 1200-talets första hälft. Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta bestod den av långhus med smalare absidkor samt västtorn av romansk karaktär. Kyrkan var helt övervälvd, sannolikt under senmedeltiden och utsmyckad med kalkmålningar från senare hälften av 1400-talet, attribuerade till Nils Håkanssongruppen. Enligtavbildningen hade kyrkan ett rymligt vapenhus i söder av okänd, men troligen medeltida datering. Gravkor för familjen Ribbing vidbyggdes under 1600-talet. Kyrkan ombyggdes 1755 till salkyrka med tresidigt avslutat korparti, på initiativ av patronus Petter Tham. Även över det nya korpartiet slogs stenvalv.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1877-78 efter ritningar av byggmästare Peter Anders Pettersson. Kyrkan orienterades i nord-sydlig riktning, med altaret i söder och bestod vid uppförandet av långhus och ett smalare, polygonalt kor, vapenhus framför båda långhusportalerna samt västtorn. Sin nuvarande planform fick kyrkan efter en ombyggnad 1937 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén; koret raserades och den ursprungliga triumfbågen igensattes samt en ny sakristia uppfördes på det östra vapenhusets plats.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören i nygotik med putsade murytor, högrest spira, strävpelare med fialer och spetsbågiga muröppningar återstår i huvudsak i enlighet med Petterssons ritningar. I samband med Forsséns omgestaltning gjordes emellertid vissa förenklingar av exteriören, framförallt av det västra vapenhuset. För den nyuppförda korväggen och sakristian återanvändes dock ursprungliga byggnadsdelar, däribland fönsteromfattningar, från det raserade koret. En genomgripande restaurering av de hörntoureller som flankerar tornspiran företogs 1983-84, för att säkra deras fortbestånd. Interiören förenklades väsentligt vid Forsséns restaurering, men har alltjämt kvarmycket av sin nygotiska karaktär. Kyrkorummet täcks av en öppen takstol på konsoler vid restaureringen 1937 inkläddes ytorna mellan takåsarna med masonit). En mindre inbyggnad under läktaren skedde i slutet på 1980-talet. Av den nygotiska inredningen från byggnadstiden eller 1800-talets slut återstår bl. a. altaruppsats, predikstol, orgel och bänkinredning, men även den är i någon mån förändrad. Altaruppsatsen kompletterades 1907 med en målning av Olle Hjortzberg. Vid restaureringen 1937 försågs predikstolen med figursniderier av Gunnar E. Ström och bänkinredningen utglesades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.