Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Motala kn, KRISTBERG 2:4 M.FL. KRISTBERGS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - KRISTBERG

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1540, 1900: 2265, 1995: 952

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger fem km nordost om Motala strax norr om sjön Boren utefter riksväg 36 och väl synlig på en mycket markerad höjd i övergångslandskapet mellan slätt och skog. Närmast ligger en f.d. skola, nu församlingshem.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan betår av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat korparti och en korsarm i söder, en långsmal sakristia i norr och ett torn i väster. I: Av den äldsta stenkyrkan, uppförd sannolikt under 1100-talet, återstår endast partier i den befintliga kyrkans västgavel. Kyrkans planform är inte känd. Det nuvarande tornet tillbyggdes omkring 1200. Tornets utformning, bl.a. med tvärrektangulär plan och tunnvalv i två våningar, är unik för Östergötland. Riven, förutom delar av långhusets västgavel och tornet. II: Någon gång under medeltidens senare del, troligen på 1400-talet, har ny kyrka uppförts intill föregångarens kvarstående torn. Kyrkan uppfördes med salformad plan och en samtida sakristia. Något senare tillbyggdes ett vapenhus på långhusets sydsida. 1729 förlängdes sakristian åt norr. Skiljeväggen mellan långhus och vapenhus revs till största delen 1733, när vapenhuset öppnades upp mot kyrkorummet. Det då tillkomna utrymmet kallas i arkivalierna för lillkyrkan eller torparkyrkan. Kyrkans nuvarande korparti tillkom 1725, på bekostnad av Gabriel Bergenstråhle på Karlströms bruk.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören har vitputsade murar under spåntäckta takfall, varav långhusets och sakristians valmats över gavlarna. Det breda tornet i väster täcktes ursprungligen av två huvar. Tornresningen har därefter förändrats i flera etapper. Byggmästare Gabriel Bragner lade 1748 fram ett förslag till ny tornhuv, vilken också kom att utföras. Efter ett blixtnedslag 1758 gick uppdraget att laga tornet och tornhuven till tornbyggaren Jonas Månsson från Orrevalla i Östtra Husby, som alltså givit överbyggnaden sitt nuvarande kraftfulla utseende med huv, vitmålad lanternin och en knubbig spira i tre klockformade avsatser. Huvudingången förlades 1733 i väster, via tornets bottenvåning. Kyrkorummet har alltjämt medeltidskyrkans bredd. Valvstöd i långhusets västra hörn visar att medeltidskyrkan varit välvd. I samband med ombyggnaden 1717-25 revs de medeltida valven och ett nytt innertak av trä byggdes. Innertaket försågs med ett rikt figurmåleri i kartuscher, inramat av kraftig akantusornamentik, utförda av målaren Anders Wikström. Predikstolskorgen med sin skulpterade ornamentik och med bilder av Kristus och fyra apostlar inköptes 1663. 1732 fick predikstolen sitt nuvarande tak, delvis med återanvända apostlar från ett senmedeltida altarskåp. Altaruppsatsen skänktes till kyrkan 1731 av brukspatronen Johan Viktorin på Kvarn. Vid Erik Lundbergs restaurering 1950 fick kyrkan ny sluten bänkinredning, samtidigt anordnades det lilla förrummet mellan torn och långhus.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I sakristians medeltida del har bevarats rester av kalkmålningar från 1400-talets senare del, bl.a. föreställande S:t Erasmus martyrium. Av medeltida träskulptur återstår en bl.a. en S:t Olov från 1200-talets senare del och ett triumfkrucifix från 1300-talets mitt. Dopfunten är skänkt 1678 av den dåvarande kyrkoherden Magnus Axelius och hans hustru, och har tillverkats av bildhuggaren Johan Larsson Wimmer.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.