Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Motala kn, ÄLVESTAD 11:1 ÄLVESTADS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - ÄLVESTAD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2315, 1900: 3594, 1995: 8457

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 17 km sydost om Motala på en markerad höjd, väl synlig och med vida utblickar över landskapet. Invid kyrkan finns en församlingsgård jämte några jordbruksfastigheter.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en sakristia i norr samt ett torn i väster, det senare förskjutet mot västgavelns södra hörn. I: De äldsta delarna i den befintliga kyrkan härrör sannolikt från äldre medeltid. En murverksdokumentation från 1968 visade den romanska stenkyrkans utsträckning. Den ursprungliga korgestaltningen är emellertid inte känd. Ett torn, det befintliga, tillhörde antingen den ursprungliga anläggningen eller tillbyggdes kort tid därefter. Efter en ombyggnad sannolikt under senmedeltiden erhöll kyrkan salformad plan. Medeltidskyrkan var välvd och hade sakristia och vapenhus. Riven, förutom tornet och långhusets sydmur, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1756 av byggmästare Anders Hansson i Kärna, med återbruk av föregångarens sydmur samt intill dess kvarstående torn. Sakristian tillfogades under 1770-talet av murmästaren Peder Palmgren.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Om kyrkans medeltida ursprung minner idag endast det asymmetriskt placerade västtornet, vilket dock genom sin befintliga överbyggnad från 1836, bestående av en flack huv och en fyrsidig lanternin, erhållit en nyklassicistisk prägel. Kärnkyrkan från 1700-talet har vitputsade fasader, stickbågiga fönsteröppningar och valmade sadeltak. Ingångar i väster via tornets bottenvåning samt på långhusets sydsida. Kyrkorummet har, trots flera restaureringar, bibehållit sin 1700-talskaraktär. Den synes dock före 1949 ha haft en mer varierad färgsättning, möjligen med inslag av ornamentalt måleri. Predikstolen, skänkt 1779, målades om 1949 i anslutning till altarringens nya färgsättning. Predikstolens ljudtak härrör från en äldre predikstol från 1661. Kyrkans altartavla, enligt inskrift skänkt år 1779, består av sex fält, framställande bebådelsen, nattvarden och scener och passionshistorien. Altartavlan omges av en draperimålning på muren. Kyrkorummet fick sin nuvarande färgsättning vid arkitekt Jerk Altons restaurering 1994, då också läktarunderbyggnaden tillkom.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten i mässing är från 1661. Det medeltida altarskåpet, ett svenskt arbete från ca. 1450-1475 och använt fram till 1779, har nu fått sin plats på södra korväggen.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.