Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falköping kn, LUTTRA 25:1 LUTTRA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - LUTTRA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 329, 1900: 420, 1995: 167

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Möjligen del av Synnerål införlivad under medeltiden (Synnerål ej säkerställd som medeltida socken; se Lundahl, 1961).

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett dominerande läge vid flervägskors och nära järnvägen söder om Falköping, i fullåkerbygd inom kambrosilurområdet. Kyrkomiljön karaktäriseras av det koncentrerade bebyggelsemönstret i platsbyn som går igen i 1600-talskartan, gånggrifter, ett skolhus från 1912 samt allén längs bygatan. Luttra socken ligger söder om Falköping.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kärnkyrkan, med långhus och smalare, rakslutet kor är sannolikt uppförd under 1100-talet eller 1200-talets första hälft och till mursträckningarna intakt (enligt avbildningen i Peringskiölds Monumenta genombröts såväl långhusets som korets sydmur av kopplade fönsteröppningar av 1200-talstyp). Kyrkans senare byggnadshistoria är osäker. Samtliga tillbyggnader, sakristia på korets norra sida, vapenhus framför långhusets sydportal och västtorn, är sekundära; sakristian och vapenhuset fanns vid tiden för avbildningen i Monumenta och kan möjligen vara medeltida.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är utvändigt vitputsade under tegeltäckta sadeltak. Ursprunglig långhusportal i söder med profilerad omfattning av sandsten. Västtornet är nedtill murat, men har en påbyggd klockvåning av trä. Klockvåningen är brädfodrad och rödmålad samt kröns av en spåntäckt huv med sluten lanternin, troligen från sent 1700- eller tidigt 1800-tal. Vid okänd tidpunkt har har kormurarna påmurats till samma höjd som långhuset. Kyrkorummet har sekundärt inslagna kryssvalv i långhus och kor, troligen senmedeltida. Såväl torn- som triumfbåge har vidgats. Tornets bottenvåning utgör en integrerad del av långhuset och rymmer nu västläktare med orgel. Det lilla kyrkorummet är till sin karaktär medeltida, men präglas i lika hög grad av den efterreformatoriska inredningen samt flera restaureringar under 1900-talet, däribland 1928 och 1956-56, efter förslag av arkitekterna Knut Nordenskjöld respektive Rolf Bergh. Altaruppsats och predikstolskorg från omkring 1700, den senare på ett fundament från Nordenskjölds restaurering. Bänkinredningen härrör möjligen från 1901, men har byggts om såväl 1928 som 1955-56.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Av medeltida inventarier återstår en enkel sandstensfunt med uttömningshål.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.