Stäng fönster Falköping kn, KLEVA 21:1 VILSKE- KLEVA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - VILSKE-KLEVA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 509, 1900: 997, 1995: 337 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. En kyrka skall även ha funnit i Sjögerås, men någon sådan socken är inte känd i det skriftliga källmaterialet (Lundahl, 1961; jfr Sveriges församlingar genom tiderna). LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett fritt läge vid äldre vägsträckning på alunskifferplatå i sluttningen nedanför Kleva klintar nordväst om Mösseberg. På klinten har en betydande kalkstensindustri bedrivits i äldre tid. Till kyrkomiljön hör prästgård, sockenmagasin, skola, ålderdomshem m.fl. välbevarade byggnader samt ett betydande fornlämningsområde med hällkistor och gånggrifter. Socknen ingår i Falbygdens riksintresseområde. Vilske-Kleva socken ligger nordväst om Falköping. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus, smalare absidkor, sakristia på korets nordsida samt västtorn. Den romanska absidkyrkan, troligen uppförd under 1100- talet eller 1200-talets första hälft, återstår till mursträckningarna tämligen intakt i öster. Sakristian är sannolikt tillbyggd under medeltiden. Långhuset är vid okänt tillfälle förlängt i väster. Västtornet uppfördes 1774. Enligt avbildning av Ernst Wennerblad från 1892 hade kyrkan ett vapenhus av trä framför sydportal, sedermera rivet. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören har sin huvudsakliga karaktär efter 1700-talets förändringar. Den långsträckta fasaden är vitputsad och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar; korkyrkan har tegeltäckta sadeltak medan västtornet kröns av en plåtslagen huv med vitmålad trälanternin. Ingång i väster via tornet bottenvåning samt på långhusets sydsida. Av kyrkorummets senmedeltida välvning återstår nu endast korets kryssvalv (det medeltida långhuset har varit välvt i tre travéer). Långhus och kor åtskiljs av en ännu bevarad triumfbågsmur. Fragmentariska spår av hög- och senmedeltida kalkmålningar finns i både långhus och kor, de tidigare troligen från omkring 1300, de senare utförda av Amunds skola under 1400-talets andra hälft eller omkring 1500. Kyrkan har genomgått flera genomgripande restaureringar, dels 1915-16, då bl. a. långhusets nuvarande innertak av trä insattes, dels 1938 efter förslag av arkitekt Adolf Niklasson, då de medeltida kalkmålningarna framtogs, det östliga, tidigare igenmurade absidfönstret åter öppnades, äldre inventarier konserverades och ett nytt, lågt altarskåp av konstnär Simon Sörman förvärvades. Bänkinredningen sannolikt från 1915-16. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
