Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falköping kn, TUNHEM 8:6 ÖSTRA TUNHEMS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - ÖSTRA TUNHEM

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 217, 1900: 258, 1995: 152

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Medeltidskyrkan var belägen vid Klockaretomten, där ödekyrkogården alltjämt finns bevarad. Den nuvarande kyrkan påbörjades 1900 c:a 300 meter sydost om den gamla kyrkplatsen. Den nya kyrkan ligger på den utskiftade byns inägomark, med omgivande bebyggelse som uppstått i samband med kyrkans tillkomst. Öster om socknen breder Gudhema vallar ut sig medan landskapet i väster och norr blir mer kuperat och småbrutet. I socknen finns främst lämningar från brons- och järnålder men även två hällkistor. Troligen utgjorde denna trakt en av Västergötlands forntida centralbygder. Här finns ortnamn som Tunhem, Friggeråker, Karleby och Uppsala, alla centralbygdsindikerande. Östra Tunhem visar ännu drag av 1600-talets ensädesbyar och har tillsammans med Ugglum ett ännu bevarat gemensamt fägatssystem samt ingår i Falbygdens riksintresseområde. Östra Tunhems socken ligger norr om Falköping.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats ( ÖSTRA TUNHEMS KYRKPLATS). Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta bestod medeltidskyrkan, troligen uppförd under 1100- eller tidigt 1200-tal, av långhus och smalare, rakt avslutat kor. Framför sydportalen fanns ett murat vapenhus av okänd, men möjligen medeltida datering. Enligt inventeringsprotokollet 1828 var kyrkan välvd. Samma källa uppger att ett större, rymligare vapenhus tillbyggdes 1818. Kyrkan övergavs under 1830-talet. Fram till den nya kyrkan stod klar 1900 på annan plats delade församlingen kyrka med Ugglum. Den gamla kyrkan nyttjades för andra profana ändamål och raserades först 1878, förutom ett ännu kvarstående vapenhus.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1900 efter ritningar av byggmästare Lars Kellman. Den nygotiska kyrkan i tegel bestod av rektangulärt långhus, tresidigt avslutad sakristia i öster och västtorn med utbyggda, flankerande trapplopp. Kyrkan brann 1938. Vid återuppbyggnaden kunde dock murstommen återanvändas.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Återuppbyggnaden skedde 1946-49 efter ritningar av arkitekt Adolf Niklasson och resulterade i ett väsentligt stramare formspråk; tegelmurarna, som tidigare varit blottade, vitputsades, fönsteröppningarna förminskades och perspektivportalen i väster förenklades. Man lät också avlägsna västtornets utbyggda trapplopp och krönande gavlar. Även om murstommen härrör från sekelskiftets nybyggnad, präglas interiören helt av de omdisponeringar som skedde efter Niklassons ritningar. Kyrkorummets östparti är avdelat i smalare kor, med flankerande biutrymmen. Rak altarvägg med ett enkelt träkors som altarprydnad. Inredningen härrör i sin helhet från 1940-talets återuppbyggnad.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.