Stäng fönster Linköping kn, SKEDA KYRKA 1:1 M.FL. SKEDA KYRKA
Anlaggning - Historik
Historik |
---|
Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida. Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Det äldsta kända gravmonumentet är en runsten som tillsammans med en annan kalkstenshäll låg som tröskelsten i början av 1900-talet. På hällen var två runor iakttagbara. Enligt Brate sannolikt början på ordet efter. All annan text är utplånad. Stenen har nummer OG 114. Flygfoto I november 1680 hölls sockenstämma och där diskuterades bl a klockstapel och att två syllar om 18 alnar i första hand skall huggas ned på varje rote och framköras till platsen för byggandet av klockstapeln. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754). Från 7 februari 1690 finns följande beslut: ”Om dhen remnade kyrkiomuren blef slutit, at bielkar skola framföras, och i god tijd achta om kyrkian, at skadan icke blifver obotelig. Nils i L Gåra mente at dhe skola kunna få bielkar i L Gåreskogen och hans grannar skola wara med och huggia dhem, och sedan för betalning framföra. Till bygningen behövas, som muremästaren Pehr Larsson i Linköping säger, 4 ankar, Item 4 pund jern, den 11 Maij skall arbetet begynnas, dhertill framföres 4 slaner och ett lass bommar, 2 såsom store sparrar, slanerne framföres Ånwäga. Item kommer, arbetsfolket skall komma i rättan tijdh, som solen uppgår. 40 Tjodler kopp skall muremästaren hafva i arbetzlöön. Item maaten”. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754). Den 30 november 1699 ”höltz effter wanligheten ordinarie Sockenstämma, närwarande Mag Gudmund Annelius, Hr Sven Bengtsson, Sexmännen, Kyrkiowärdarne, och the öfriga Församblingens Ledamöter, som icke laga förfall hade”. På sockenstämman diskuterades bl a kyrkogårdsmuren. ”Efter som man ingenledes har thenna förledna Sommar kunnat få några dugeliga murmästare til then så länge omtalte Kyrkiogårdsmurens färfärdigande, utan så många man hafver tillitt, af them, som man hafver spordt kunna giöra förswarligit arbete, hafver varit hindrade, har wårt goda upsåt icke ännu wunnit sin effect. Men nu instälte sig efter begäran Olof Swensson i Erstorp ifrån Nykihls socken, som giorde förslag på 6 läster kalk, 30 las pinnesten, med hwad mehr, och med honom giordes aftahl, at han skal komma föliande wår, uti Aprili, thet första som man kan hantera murning, och giöra detta arbetet, då kalk och annat behör skal liggia redo för honom som och största delen redo i Sommar är framfört, och tå skal ha få 1 dr om dagen i arbetslöön, men för kyrkiofönstrets inmurande, wil han icke taga dagelöön utan en summa, om whilken man tå får sluta med honom, när han thet andra arbetet företager”. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754). Den 7 augusti 1709 sammankallades församlingen i sakristian och där talade pastorn om att klockstapeln var uppskruvad och omlagad så gott det nu gick av klockaren i Linköping Anders Olofsson. Förutom maten som pastorn bjudit Olofsson på, begärde han 4 Caroliner för arbetet. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754). Den 29 februari 1729 hölls allmän sockenstämma och då kom församlingen överens om att för kyrkans medel beställa två bjälkar, vilka skulle stötta upp den sida av klockstapeln som börjat luta. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754). På den allmänna sockenstämman 19 maj 1734 meddelas att klockaren Kinberg, Pehr i Wisäter och ryttare Asp arbetar med spåning av muren och för varje famn i kvadrat är ersättningen en daler kopparmynt. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754). 17 maj 1735 avhandlades följande: ”Begärtes af Hr Lind i Måhlbäck Wächenhuset till grafställe för sig och sina barn, hwaremot hanbetalar aderton dahler kopparmynt: församlingen med pastor samtyckte, at samma grafställe kommer nu Hr Lind til, när de aderton dahler äro lefvererade. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754). Den 30 november 1741 på den allmänna sockenstämman påmindes det om täckandet av ringmuren till våren. Den 9 maj 1744 fortsätter diskussionen om klockstapeln och lagandet av denna, det meddelas att fyra bjälkar är framkörda, 30 november samma år meddelas att stapeln är reparerad. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754). År 1750 börjar byggmästare Petter Frimodig uppföra ett torn vid västra gaveln, vilket står färdigt fyra år senare, i och med detta mister den förfallna klockstapeln sin funktion. Den 2 maj 1762 diskuterades beskärning av träden samt att plantera nya träd runt kyrkogården. Den 20 maj 1764 berättas att trädgårdsmästare Bengt Näring haft besvär hösten innan att plantera träd på kyrkans norra del som varit svårplanterat men som nu genomfördes och det tackades han för. Den 29 maj 1765 beslutas att kyrkogårdens norra mur ska lagas. (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754). På sockenstämman 28 september 1794 bestämdes följande: ”Åtog sig Wistrand i Hult, att med det första, sedan han undfått wirke, förfärdiga dubbla portar till kyrkogården åt Landswägs-sidan, för tjugu plåtar eller sex Riksdr 32 skg, i ett för at för bägge portarna, som böra ofwantill blifwa jämna eller lika höga.” ”Beslöts att liken hädanefter begrafwas på kyrkogården i den ordning, som whar och en dör, hwarmed så fort någon skall begrafwas, straxt göres början bakom kyrkans östra gafwel och sedan i ordning åt söder.” (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754). Den 16 november 1834 hölls sockenstämma. ”Äfvenledes väckte Hr Fänrik v Feilitzen frågan, om icke, då under närvarande, ehuru Gudi lof! Ännu ej hit sig sträckte, farsot det varit svårt att i soknen erhålla tjenliga platser för serskildta kyrkogårdar, hvar och en äfven i sådant dödsätt önskade hvila närmare sina anförvandter och för övrigt den rätta kyrkogården i vanliga fall är nog inskränkt, det kunde låta sig göra, att Församlingen för kyrkans åkrar i Orlunda gärde, finge tillbyta sig lika stor rymd vid kyrkogårdens östra sida att till kyrkogården inläggas, i hvilken önskan äfven öfrige Herrar och Soknemän instämde. Undertecknad ordförande (Magn Bårni), som på lön innehafver det mästa af den jord, som är ifråga att tillbytas, ville gerna gå församlingens önskan till möte; men då han med nästa 1 maji afträdde lönen och sysslan, begärde han, att frågan finge hvila tills Efterträdaren vore utsedd och tillträdt, då med honom härom finge upgöras vid nästa Walborgsmässosockenstämma; dock medgivande, om Cholerafarsoten dessförinnan inom Socknen utbrytes, att dylika lik få på ifrågavarande plats begrafvas. Härmed förklarade sig Församlingen belåten.” (Från Skeda Kyrkios Hufvud-Bok, 1754). Det framgår inte ur tillgängligt källmaterial, när den nya kyrkogården tillkommit. Dateringen av den äldsta gravstenen brukar vara en mycket god indikation vad gäller invigningsdatum för en ny anläggning. I detta fall är den äldsta vården från 1951. I augusti 1994 mottog länsstyrelsen en ansökan om att få anlägga en minneslund på Skeda kyrkogård. I januari 1995 beviljades ansökan. |