Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borås kn, BRÄMHULT 12:1 M.FL. BRÄMHULTS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - BRÄMHULT

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 300, år 1900: 462, år 1995: 4666

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Brämhult ligger öster om Borås. Kyrka och prästgård är placerade högt på berg nära mindre odlingsstråk med nordost-sydvästlig sträckning.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: I samband med grävningar under den befintliga kyrkans golv 1951-52 påträffades spår efter en eldhärjad träkyrka, troligen från äldre medeltid. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Brämhult är en av landets mycket få bevarade medeltida träkyrkor, om än kraftigt om- och tillbyggd. Den timrade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i söder samt vapenhus såväl i väster som i norr. Av den medeltida träkyrkan återstår långhusets västparti, dendrokronologiskt daterat till omkring 1495. I samband med grävningar under kyrkans golv på 1950-talet blottades grundstenarna till medeltidskyrkans smalare, rakslutna kor. Under 1660- talet vidbyggdes sakristia och vapenhus, sedemera rivna. Vid en ombyggnad 1796-98 fick kyrkan sitt nuvarande, tidstypiska koravslut samt ny sakristia och nytt vapenhus tillbyggdes i söder respektive väster. Det lilla vapenhuset i norr tillkom vid okänd tidpunkt därefter (före 1879).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans timmerväggar är utvändigt brädfodrade och vitmålade under tegeltäckta sadeltak; rektangulära fönsteröppningar. Huvudingångar via vapenhusen. Även om den rikt utsmyckade interiören förefaller homogen präglas den av tillskott från flera århundraden. När kyrkan ombyggdes 1796-98 nedmonterades ett äldre innertak - målat av Detlef Ross 1736 (delar är dock bevarade). Innerväggarnas dekorativa måleri härrör från 1816. Det brädvälvda innertaket smyckades vid restaureringen 1925 med målningar av konstnär John Hadaeus som avsåg harmoniera med interiörens sena 1700-talskaraktär. Altarprydnaden, ett gyllene kors, och predikstolen härrör från ombyggnadstiden, men kompletterades 1879 med ramverk respektive ljudtak. Den 1917 förvärvade altarmålningen av konstnär Olle Hjortzberg har sedan restaureringen 1951-52, efter förslag av arkitekt Sigfrid Ericson, haft sin plats på norra långhusväggen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.