Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Dals-Ed kn, NÖSSEMARKS-STRAND 3:24 NÖSSEMARKS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995: NÖSSEMARK
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1043, år 1900: 1991, år 1995: 275

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Den äldsta säkert kända kyrkplatsen i Nössemark socken är belägen i Nolby. Kyrkplatsen utgör en röjd platå i skogsparti, med närbelägen åkermark i norr. När man vid 1700-talets slut stod inför en omfattande reparation av den troligen medeltida träkyrkan i Nolby beslöt man istället att nyuppföra en stenkyrka ett stycke längre i sydost. Catharina Bågenholm från Håbol skänkte behövlig mark för ett kyrkbygge i Nössemark, på en höjd vid den nordvästra stranden av Stora Lee i landskapets nordligaste del. Det omgivande jordbrukslandskapet består av spridda odlade ytor i kuperad skogsmark.

RASERAD KYRKA / RUIN - belägen på annan plats (NÖSSEMARK, NOLBY KYRKPLATS). I: En träkyrka, av i övrigt okänd utformning, fanns troligen under medeltiden. Ersatt med ny kyrka på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1790-94 och består av ett rektangulärt långhus med tresidigt östparti. Kyrkan planerades ursprungligen med torn, vilket emellertid inte förverkligades förrän 1890. Vid en genomgripande restaurering 1957-58, under arkitekt Axel Forsséns ledning, tillfogades en sakristia på kyrkans norra sida (tidigare inrymd bakom altaret).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är vitputsade, såväl in- som utvändigt och genombryts av stora, rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset har ett tegeltäckt sadeltak, medan tornhuv och lanternin är täckta av kopparplåt. Ingång i väster via tornets bottenvåning och mitt på långhusets sydsida. Det ljusa kyrkorummet har ett välvt innertak av trä med svagt markerad taklist. Altaruppsatsen skänktes till kyrkan 1798 och skall enligt uppgift ha tillverkats på 1680-talet för Enningdalens kyrka i Norge. 1890 förnyades stora delar av kyrkans inredning, bl a tillkom en ny altaranordning med ett ännu bevarat sakristieskrank. Inredningen förändrades åter vid 1950-talets restaurering, då kyrkans äldre altaruppsats ersatte altartavlan från 1890.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.