Stäng fönster Götene kn, FORSHEM 18:1 FORSHEMS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - FORSHEM BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1065, 1900: 1834, 1995: 690 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger med prästgård från 1790 på urbergsparti vid den forna järnvägsknuten öster om Kinnekulle och 2 km sydost om Vänerstranden. Till kyrkomiljön hör även skola, gästgivargård samt äldre järnvägsstation. Forshems samhälle utgör riksintresseområde. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Forshem är en av landets intressantaste stenkyrkor från tidig medeltid. Kyrkan uppfördes troligen vid 1100-talets mitt (dendrokronologisk datering) med långhus och smalare kor. Det ursprungliga korets östliga avslutning är emellertid okänd. Redan under 1200-talet raserades det ursprungliga koret och ett nytt, sannolikt rymligare kor uppfördes i dess ställe. Familjen Stakes gravkor tillbyggdes på korets sydsida 1663, men brukades redan århundradet därefter som sakristia. Ytterligare ett gravkor, för familjen Forsenius, vidbyggdes på korets östsida 1750. Strax därefter genomgick kyrkan den mest dramatiska förändringen i efterreformatorisk tid; dominerande korsarmar tillbyggdes 1761- 62. Det befintliga västtornet uppfördes 1891, men ersatte då ett äldre, troligtvis samtida eller något yngre än långhuset. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Korskyrkan har blottade sandstensmurar under valmade sadeltak; höga stickbågiga fönsteröppningar. Västtornet kröns av en relig, plåttäckt spira. Ett unikt inslag i exteriören är den romanska stenskulptur som nu sitter inmurade i yngre tillbyggnader. I västportalen sitter ett tympanonfält, sannolikt med en donatorsframställning. Den ursprungliga sydvästportalen, i samband med 1700- talets förändringar flyttad till den södra korsarmen, är såväl arkitektoniskt som figurativt utsmyckad. Enligt inskrift på tympanonfältet är kyrkan invigd till Kristus och den heliga graven. I den norra korsarmsgaveln finns två reliefer med ett ovanligt bildprogram utgående från Kristi passionshistoria (ytterligare en relief förvaras nu i tornets bottenvåning). Ingång i väster via tornets bottenvåning samt på korsarmarnas nord- och sydgavlar. Kyrkorummet är helt övervälvt. Det unggotiska koret har ett samtida ribbvalv med hörnkolonnetter samt skulpturalt utformad slutsten. Sannolikt välvdes långhuset under senmedeltiden. Kalkmålningarna på väggar och valv är från 1638 i den äldre Läcköskolans stil (framtagna 1912). Även predikstol och altaruppsats är helt eller delvis bevarade barockarbeten från 1642 respektive 1718. Den befintliga bänkinredningen insattes i samband med en restaurering 1939, efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten i kyrkan är en kopia av den ursprungliga från 1100-talet (nu i Statens historiska museum, Stockholm). Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
