Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, FLERINGE KYRKOGÅRDEN 1:1 FLERINGE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Fleringe kyrka ligger intill ett par gårdar inom ett öppet område inom den i övrigt glesbebyggda skogrika socknen på nordligaste Gotland. Kring en öppen plan väster om kyrkan står kyrkstallarna kvar, vilket är ovanligt på Gotland. I kyrkogårdens sydvästra hörn står en medeltida tunnvälvd stiglucka, spår efter ytterligare en syns i norra kyrkogårdsmuren. Kyrkan är uppförd av kalksten. Den består av rakslutet kor med sakristia i norr, högre och bredare långhus och torn i väster, vilket är lika brett som långhuset. Ingångar finns i långhuset och koret i söder, samt i tornet i väster. Koret och långhuset uppfördes i ett sammanhang under 1200-talets andra fjärdedel, tornet under 1200-talets tredje fjärdedel. Sakristian tillkom sannolikt strax före 1650. En kraftig brand 1676 skall ha lett till vissa återuppbyggnadsarbeten. Kyrkans tre ursprungliga portaler har enkla gotiska omfattningar. Den i väster är störst och försedd med växtornamentik. Sannolikt är den avsedd som huvudingång. De små spetsbågiga fönsteröppningarna i öster och söder är ursprungliga, liksom tornets kopplade kolonnettförsedda ljudgluggar. Invändigt är kyrkan helt välvd. Långhusets fyra murade valv bärs upp av en kraftig kolonn. Koret och ringkammaren täcks av ett valv vardera. Ringkammarens båge mot långhuset i väster har samma vidd och form som triumfbågen i öster. Enstaka kalkmålningar har bevarats från 1400-talet och en märklig ornamental dekor från 1500-talets senare del. Inredningen med ursprunglig bemålning tillkom i helhet under 1700-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.