Stäng fönster Gotland kn, FOLLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1 FOLLINGBO KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Follingbo kyrka är belägen vid randen av den skogklädda högplatå som omger Visby, just där landskapet öppnar sig mot den milsvida åkerslätten mitt på ön där kyrkorna ligger som tätast. Kyrkan är uppförd av kalksten med välhuggna kvaderstenar som lämnats oputsade på hela kyrkan. Den består av ett stort rakslutet kor med sakristia i norr, ett lika brett, men lägre långhus och ett torn i väster med spetsig spira, stöttat av kraftiga strävpelare. Ingångar finns i söder, till långhuset och till koret. Långhuset och tornet uppfördes i ett sammanhang omkring år 1200. Det gotiska koret, som troligen ersatte ett äldre absidkor, uppfördes vid 1200-talets slut, sannolikt avsett att följas av ett nytt långhus och torn. Sakristian byggdes 1820-21. Strävornas ålder är okänd. Kyrkan är en viktig representant för den romanska kyrkliga arkitekturen på Gotland. De välbevarade långhusfasaderna uppvisar en hög klass både genom sina elegant välavvägda proportioner och genom det skickligt utförda stenarbetet. Avsaknandet av skulptural utsmyckning och användandet av enkla geometriska grundformer har gjort att kyrkan satts i samband med cistercienserklostret i det närbelägna Roma och med den äldsta delen av Visby domkyrka. Långhusets fasader är uppdelade av lisener och kröns, liksom tornet, av en rundbågsfris. Sydportalen och de ursprungliga små fönstren i söder och norr har skarpt skurna konturer. Tornet har kolonnettförsedda kopplade ljudgluggar i alla väderstreck, och har haft en västportal som senare omgjorts till fönster. Korets fasader har efter förebild från långhuset försetts med kvaderstenar, lisener och stickbågiga rundbågsfriser. Dess stora sydportal har en rik arkitektonisk utformning med öppning i flera språng och stiliserad växtdekor. Det stora ursprungliga östfönstret har, liksom korets sydfönster, masverk i geometriska former. Tre sentida rektangulära fönster i långhuset upptogs på 1700-talet. Interiören präglas av förändringar från 1600-talet och framåt. Koret och ringkammaren har murade valv, medan långhuset har plant trätak med rikt ornamenterad målad skenarkitektur från 1600-talets slut. Bänkinredningen och predikstolen, som övertagits från Visborgs slotts kyrka, är från 1600-talet. Altaruppsatsen och orgelläktaren från 1700-talet. Inredningens rika figurmålning härrör från 1600-talets slut och 1700-talet. Från medeltiden härrör dopfunten och ett par mindre rutor med glasmålningar, dels från 1200-talet, dels från 1588. Murtrappan till tornet löper från långhuset i rät linje genom södra tornmuren. Öppningen till tornets första övervåning har huggen omfattning och spår av stängningsanordning. I östra muren finns en igensatt ursprunglig vid öppning mot långhuset, sannolikt avsedd som empor. Från långhuset döljs den av orgeln i klassiserande nygotik från 1857. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996. |
