Stäng fönster Lysekil kn, BRASTAD 1:13 BRASTADS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995: BRASTAD BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1247, år 1900: 2494, år 1995: 3417 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger tämligen enskilt i förhållande till bebyggelsen en knapp kilometer nordost om Brastads tätort. Pastorsexpeditionen ligger ca 300 m norr om kyrkan och ca 350 m söder om kyrkan återfinns den medeltida kyrkplatsen och enheten Prästtorps ägor. Söder om den befintliga kyrkan förekommer enstaka villabebyggelse. Kyrkan ligger centralt i de största sammanhängande odlingsmarkerna, i övrigt består socknen av starkt kuperad kustbygd vid Brofjorden samt kuperade skogsmarker. Strax norr och väster om kyrkan ligger enheterna Immestad och Backa som bildar riksintresse för sina hällristningar och gravfält. Lysekils kommun har i övrigt få kända gravfält. Brastad ligger ca 27 km nordväst om Uddevalla. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka (enligt osäkra uppgifter föregången av en träkyrka). Stentorn hade tillbyggts 1801. Kyrkan ägde takmålningar, utförda 1705 av Christian von Schönfeldt. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga, murade kyrkan uppfördes 1876-77 efter ritningar av arkitekt F. G. A. Dahl. Planen består av ett rektangulärt långhus med ett smalare, femsidigt kor, som även inrymmer en med skärm avdelad sakristia, samt västtorn. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan, som är byggd i en historiserade stil, har fasader av rödgrå tuktade granitblock med detaljer, omfattningar och tandad taklist i gult tegel. Långhuet täcks av ett sadeltak. Tornet delas av på höjden genom två profilerade lister; det kröns av ett sadeltak och fialprydda gavelkrön, rundbågiga ljudgluggar samt små rosettfönster. Långhuset har rundbågiga fönsteröppningar. Kyrkans tre ingångar, huvudingång genom tornet i sydväst samt sidoingångar mitt på respektive långsida, markeras alla av gavelförsedda tegelportaler. Det ljusa kyrkorummet täcks av ett brutet tak med tandad taklist och vilande på rundbågiga sparrar. Koret, som avskiljs från långhuset genom en rundbågig muröppning, är vitkalkat och kröns av ett tegelvalv. Altaruppsatsen av skulpterat trä är tillverkad 1669; altarmålningen är möjligtvis utförd av Christian von Schönfeldt 1728. Den mångkantiga kolonnettförsedda predikstolen är tillverkad 1876; figurrelieferna (apostlar) är från 1938. Tornet restaurerades 1961, interiören 1971 av T. Engblad. Dopfunten av sandsten har daterats till 1200-talet. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. |
