Stäng fönster Lysekil kn, KYRKOJORDEN 1:1 FISKEBÄCKSKILS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995: SKAFTÖ BEFOLKNINGSTAL - år 1805: - år, 1900: 3056, år 1995: 1754 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Morlanda 1888 och då införlivat kapellförsamlingarna Fiskebäckskil och Grundsund. LÄGE OCH OMGIVNING - I socknen finns två församlingskyrkor, Fiskebäckskils och Grundsunds kyrkor. Fiskebäckskils kyrka betjänar den norra delen av församlingen. Fiskebäckskils kyrka ligger i en brant östsluttning med berg i dagen, i södra utkanten av samhället ca 50 m från havsviken som löper ut i Gullmarn. Till kyrkomiljön hör ett f.d. skolhus, nu församlingshem, omedelbart norr om kyrkan. Kyrkan har en vid utblick över vattnet och är omgiven av den för Västkusten karaktäristiska ljusa trähusbebyggelsen, som klättrar längs bergsskrevorna. Fiskebäckskil är ett utpräglat kustsamhälle som bildar riksintresse med sitt väl bevarade bebyggelsemönster. Från att på 1800-talet ha varit ett av Bohusläns viktigaste skepparsamhällen har det idag blivit en omtyckt badort. Begravningsplatsen är belägen söder och sydost om kyrkan. Skaftö socken omfattar Skaftölandet med omgivande skärgård. RASERAD KYRKA / RUIN - I: En träkyrka, av okänd ålder, fanns i slutet av 1500-talet. Kyrkans innertak hade målningar från 1746 av Jonas Ahlstedt. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, i nära anslutning till den gamla. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande timmerkyrkan uppfördes 1772-73 med långhus, tresidigt korutsprång, en liten utbyggd sakristia i öster, vapenhus i norr samt torn i väster. Kyrkans nuvarande utformning är delvis ett resultat av en ombyggnad 1913, då den förlängdes i öster efter förslag av arkitekten och professorn Charles Lindholm. Ett smalare och lägre kor insattes då mellan långhuset och det tresidiga korutsprånget. Samtidigt byggdes nytt vapenhus och ny sakristia. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är panelklädd och byggnadskropparna täckta av sadeltak, valmat över det polygonala korutsprånget. I väster reser sig ett torn med indragen överdel och spetsig spira, som erhöll sin nuvarande utformning efter Lindholms ritningar. Flertalet fönster är rundbågiga och dubbelkopplade. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt i norr via vapenhuset. Interiören har bevarat sin 1700-talsprägel. Kyrkorummets tunnvalv och väggar har polykroma målningar utförda 1783 av Joachim Gotthard Reimers. I östpartiet från 1913 utfördes målningar samma år. Altaruppsatsen är från 1665 och sammanbyggd med altaret. Den består av tavelfält, inramade av pilastrar och kolonnetter. Predikstolen tillverkades i Göteborg 1792. Bänkinredningen är öppen. Orgelläktaren i väster med marmorerad målning är från kyrkans byggnadstid. Dopfunt av ek, 1600-tal. Träskulpturer: bl.a. galjonsbild. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. |
