Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mariestad kn, BREDSÄTER 9:1 BREDSÄTERS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - BREDSÄTER

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 376, år 1900: 403, år 1995: 140

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Stundtals betraktad som kapellförsamling.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett fritt läge på mindre impediment i odlingsmarken 2,5 km väster om Lugnås samhälle, c:a 1 km öster om Västra Kinneskogen. Strax väster om kyrkan står en inklädd och rödmålad klockstapel med spånklädd spira. Stommen i den nuvarande klockstapeln kan möjligen vara identisk med den klockstapel som omkring 1670 avbildats i Peringskiölds Monumenta. Bredsäters socken är belägen sydväst om Mariestad.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Vid grävningar 1904 under den befintliga träkyrkans golv har grundstenarna efter den medeltida föregångaren påträffats. Kyrkans planform och ålder är inte närmare känd. Av denna träkyrka återstår ett större antal bräder från innerväggarna med figurativ bemålning från 1400-talet, varav ett fåtal fortfarande förvaras i kyrkan. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande timmerkyrkan uppfördes 1666 och består av rektangulärt långhus med sakristia i norr samt vapenhus framför sydportalen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den enkla, tornlösa kyrkan avbildas i Peringskiölds Monumenta med blottade timmerväggar. Sedan dess har kyrkan fått en utvändig spånklädsel (flöjlar med årtalen 1770 och 1821 anger troligen tillfällen för större förändringar) . Rektangulära fönsteröppningar. Ingång i söder via vapenhuset. Kyrkorummet har blottade timmerväggar och platt innertak, med enkel, målad dekoration. Interiören har bevarat mycket av sin 1600-talskaraktär. Av den samtida inredningen återstår altaruppsats, predikstol och dopfunt. Altaruppsatsen med skulpterad Golgataframställning härrör från 1690, predikstolen från 1689. Dopfunten av kalksten är likaså ett arbete från 1600-talet och kan relateras till en omfattande stenhuggarskola i Östergötland. Öppen bänkinredning förvärvades troligen i samband med restaurering 1904.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.