Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Orust kn, MORLANDA 3:2 MORLANDA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995: MORLANDA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 3301, år 1900: 3558, år 1995: 2614

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Mollösund utbruten 1587, Fiskebäckskil utbruten under 1600-talet, Käringön utbruten 1795, Grundsund och Gullholmen utbrutna 1798, Skaftö utbruten 1888.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan och Morlanda säteri bildar en avskilt belägen och väl sammanhållen miljö. Kyrkan ligger på en höjd inom säteriets ägor, mitt i åkermarken. Till kyrkomiljön, norr om kyrkan, hör kyrkstallar samt ett församlingshem, f.d. skola. Nordväst om kyrkan, ca 300 m, återfinns bebyggelsenamnet Kyrkebyn, som idag består av en gård. Ca 3,5 km sydväst om kyrkan ligger Huseby. Socknen består av kustbygd med kuperad skogsmark samt relativt mycket åkermark främst kring kyrkan och säteriet, men även i den långa dalgång som leder åt sydväst mot Huseby och vidare. Morlanda bildar riksintresse med sin välbevarade säterimiljö och medeltida kyrka i ett fornlämningsrikt område. Bl a finns en fornborg ca 1,5 km öster om kyrkan. Morlanda ligger på Orust, ca 20 km nordväst om Stenungsund.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti, utbyggd sakristia i öster, ett förråd i söder samt västtorn. I långhusets västra del ingår betydande delar av en stenkyrka från medeltiden. Av denna kyrka kvarstår västpartiet, men dess östliga utformning är okänd. 1680 revs kyrkans östra delar. Norra och södra murarna förlängdes mot öster där ett rakavslutat korparti byggdes, med murar av gråsten och gavelröste av trä. Ett västtorn med övervåning av trä med ljudluckor byggdes 1765-69, varvid klockstapeln revs. Möjligen ingår dock i detta delar av ett äldre torn, av obekant ålder. En låg sakristia med gavelröste av trä murades intill korgaveln 1804. Ett vapenhus i söder byggdes av trä 1916 efter ritningar av arkitekt Allan Berglund. Det ersattes omkring 1988 av ett murat förråd (ej med på planen).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Långhus, sakristia och förråd täcks av skilda sadeltak. Torntaket har ett förgyllt klot med en vimpel. Kyrkans fönster har varierande storlek och form. Huvudingången befinner sig i tornets västmur. Morlanda kyrka är en av de mest intressanta i Bohuslän, framförallt genom att den var en av landskapets tre patronatskyrkor. Detta avspeglar sig främst genom högklassiga inventarier. Kyrkorummet täcks av ett platt trätak från omkring 1700 med rundad övergång som avslutas med en profilerad list. Interiören domineras av inte mindre än tre läktare, samtliga vilande på pelare. Den ena, troligen från 1600-talet, sträcker sig utmed västra muren och fortsätter ett stycke utmed den norra. I barriärens fält har troligen funnits målningar. Här vidtar västgaveln till den magnifika, långa patronatsläktaren som följer större delen av nordmuren. Den anses ha byggts i sitt äldsta skick omkring 1700. Läktaren har sedermera ombyggts och dess byggnadshistoria är komplicerad. Årtalet 1764 på barriären avser målningen. Den tredje läktaren byggdes troligen 1803. Denna orgelläktare inbyggdes i patronatsläktaren. Altaruppsatsen i praktfull barock utfördes av okänd mästare i början av 1700-talet. De äldsta delarna i predikstolen med listverk, gesimser m m härrör från 1600-talet, barriären möjligen från följande århundrade. Bänkinredningen är sluten. Kyrkan har restaurerats 1916 och 1949, båda tillfällena efter ritningar efter arkitekt Allan Berglund.

Äldre orgel, byggd 1575 i Leyden, Holland. Orgelbyggaren okänd. 1803 inköpt från Marstrands kyrka till Morlanda och uppsatt här samma år (på nybyggd läktare, se ovan). Dopfunt av trä med vegetativa motiv i relief, omkring 1700 liksom locket; upphängt ovanför, utfört som en lanternin med figurer i relief. Möjligen samme mästare som till altarprydnaden. Sedan 1949 står funten inom ett skulpterat och målat trägaller intill korets sydmur. Aposteln Lukas med sin symbol, en oxe. Träskulptur. 1600- eller 1700-tal. Brudbänk från 1600- eller 1700-talet. Prästbänk med ornerad skärm med änglahuvuden, pilastrar, halvkolonner m m. Troligen 1600-tal. Senare ombyggd.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.