Stäng fönster Hultsfred kn, MÖRLUNDA 5:1 MÖRLUNDA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Sockenbeskrivning Namnet Mörlunda nämns första gången i skrift 1329 som Mørlunda. Socknens omfattning har flera gånger genomgått förändringar sedan medeltiden och fram till 1900-talet. Mindre avsöndringar har gjorts till grannsocknarna Döderhult, Kristdala och Fagerhult. Övriga grannsocknar är Tveta, Målilla, Högsby och Fågelfors. Mörlunda socken ligger på gränsen mellan låglands och höglandsområde. I området finns fynd från samtliga förhistoriska epoker. Genom socknen går Emådalen med god jorbruksmark. I övrigt är småsjöar och större skogsområden dominerande. Tillgången på skog har varit viktig för socknen och en grund för många mindre industrier. Dit hör möbelindustrier och sågverk. Rosenfors bruks verksamhet har också varit betydande för socknen, med tillverkning av bl a jordbruks- och verktygsmaskiner, men även gravvårdar av gjutjärn. Kyrkan Mörlunda nuvarande kyrka har föregåtts av minst två tidigare kyrkobyggnader på samma plats. Nuvarande kyrkan uppfördes av länsbyggmästaren Gustaf Rudwall efter ritning utförd av byggmästaren Carl Robert Palmérs 1834 och reviderade av vid Överintendentsämbetet av Jakob Wilhelm Gerss. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med torn i öster, kor i väster och sakristia mitt på norra långsidan. Kyrkogårdens historik Mörlunda kyrkogård har rötter i medeltiden då den första kyrkan ska ha byggts på platsen. Mycket lite är dock känt om kyrkogårdens första århundraden. Nuvarande gamla kyrkogården anlades i samband med att kyrkan uppfördes på 1830-talet. Från år 1828 finns en uppgift om att gravarna skulle placeras ”radetals”, kanske som en förändring från ett mer oregelbundet sätt att placera gravplatserna. De främsta spåren av kyrkogården som anlades då kyrkan uppfördes är enstaka vårdar från 1800-talet, framförallt i kvarter C. Från år 1883 finns en uppgift i lantmäterihandlingar om att ett ägobyte skulle äga rum mellan kyrkan och komministerbostället, då kyrkogården skulle utvidgas åt väster. Uppgiften är märklig då ingen utvidgning väster om kyrkans kor skedde förrän på 1950-talet. Kanske har uppgiften om väderstreck blivit fel eller köptes bara marken utan att utvidgningen genomfördes. Kyrkogården kring den nyuppförda kyrkan bör ha bestått av kvarter A-F söder om kyrkan. Det är oklart huruvida området norr om kyrkan ingick vid denna tid. Omkring år 1900 ingår dock kvarteren i norr med säkerhet i kyrkogårdens område. I de västra delarna anlades ett linjegravsområde under 1920-talet och framåt. Över framförallt kyrkogårdens södra del, kvarteren A-F finns flygfotografier som tagits under 1930-50-talet. Här kan en del utläsas om kyrkogårdens utveckling och förändring. På bilden från 1933 är kvarter B och C belagda med grus och rymmer många stora gravvårdar omgärdade av låga häckar samt enstaka järnstaket. Framför många av vårdarna finns gravkulle, sannolikt av gräs eller murgröna. Kvarter E och den västra delen av kvarter F verkar ha en liknande karaktär. Kvarter B verkar mestadels bestå av vildvuxet gräs, något oregelbundet placerade vårdar av olika storlek samt enstaka grusbelagda platser. I kvarter A finns också en blandning av gravplatser med grus och gräs. Framför många av vårdarna finns gravkullar. Tydliga grusgångar genomkorsar området. Höga träd omgärdar kyrkogården framförallt i väster och norr. Fotografiet från 1947 visar att en viss omdaning har inletts i kvarter C och F. Hela kvarter F och delar av kvarter D är nu helt belagda med grus och med ett stort antal gravplatser som omgärdas av låga häckar. En ny central gång av grus har tillkommit mellan kvarter D och C. Sannolikt genomfördes förändringarna efter förslag av trädgårdskonsulten Gunnar Ander, Kalmar. En närbild av kvarter A 1948 visar att området ännu delvis består av grus och delvis gräs. Av vårdarna att döma verkar ensamgravar och familjegravar ha funnits här. Höga vårdar av svart och grå granit blandas med kors och stavar av trä, samt gjutjärnskors. En flygbild från 1957 visar att den påbörjade omdaningen nu nått längre. Kvarter D är nu helt grusbelagt med häckomgärdade gravplatser längs ytterkanterna och en öppen yta med vårdar i enkla rader i mittpartiet. Under denna period brukades mittområdena i kvarter D och F för linjegravar. Kvarteren B, C och E behöll ännu 1957 sin karaktär med stora vårdar, grusbeläggning samt enstaka staket och gravkullar. Under 1960- eller 70-talet besåddes dock området med gräs och staket och pollare avlägsnades, medan rygghäckar tillkom. Med åren plockades också många av de äldre vårdarna bort. På senare år har några av rygghäckarna tagits bort. Även kvarter A förändrades på 1970-talet, då bl a dagens rygghäckar tillkom. I linjegravsområdena i kvarter K och H har förändringar genomförts under sent 1900-tal för att anpassa gravplatserna till nya tiders måttkrav. Det har inneburit att i det närmaste alla linjegravvårdar flyttats från sin ursprungliga placering. Norr om kyrkan i det forna linjegravsområdet fanns så sent som på 1970-talet något bevarat träkors. Två större utvidgningar har genomförts under 1900-talet. År 1949 utfördes ritningar till en ny kyrkogårdsdel väster om kyrkogården. Arktekten Eric Willén, Örebro ritade och Bröderna Hansson, Emmaboda ledde arbetena. De terrasserade kvarteren G-J tillkom och skapar tillsammans Nedre kyrkogården. Vid 1970-talets början fanns behov av ytterligare ytor och församlingen köpte in mark söder om befintlig kyrkogård. Planer för den sk. Nya kyrkogården utfördes av trädgårdsarkitekt Harry Kolsby, Kalmar. Genom ytterligare markinköp 1984 utvidgades den nya kyrkogården ytterligare. Minneslunden anlades på den nya kyrkogården omkring år 1997. År 2000 handikappanpassades gången framför kyrkans torn genom att den hårdgjordes med kalkstensflis och ramp anordnades vid tornet. |
