Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mörbylånga kn, MÖRBYLÅNGA KYRKA 1:2 MÖRBYLÅNGA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Mörbylånga kyrka består av ett rektangulärt kyrkorum med ett rakt avslutat, smalare kor i öster, sakristia vid nordsidan och torn i väster. Ingångar till kyrkorummet via tornportalen i väster och mittportal på sydfasaden.

Till Mörbylånga kyrkas medeltida försvarstorn från omkring 1200 fogades 1811 en salkyrka med utbyggd sakristia i öster. Den ursprungliga sakristian förvandlades till kor, då en ny sakristia tillbyggdes vid nordsidan 1931. Det medeltida tornet, med portal från 1200-talets första hälft, kröns av en åttkantig lanternin med spira från 1872. I övrigt är byggnadskropparna täckta med sadeltak. Murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett trätunnvalv. Interiören genomgick en kraftig förändring i och med sakristians omvandling till kor, och kyrkorummet kom att öppnas upp mot öster. Ett spaljéverk skärmar sedan 1966 av kapprum m m under läktaren.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Till den gamla kyrkans medeltida försvarstorn fogades 1811 en ny kyrkobyggnad av byggmästaren Johan Petersson i Kalmar efter egen ritning, omarbetad av Axel Almfelt vid ÖIÄ. Nuvarande tornöverbyggnaden uppfördes 1872 av byggmästaren A Chronvall efter ritning av Johan Erik Söderlund. Sakristian på nordsidan tillbyggdes 1931 samtidigt som den ursprungliga sakristian gjordes om till kor. Kyrkobyggnades invigdes 1813 av biskop Magnus Stagnelius.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med koret förlagt till den forna sakristian i öster. Ny sakristia tillbyggd på nordsidan. Torn i väster. Ingång genom tornportal i väster och mittportal i väster och mittportal på sydsidan. Separat ingång till den nya sakristian från norr. Murarna uppförda av kalksten med spritputsade ytterfasader och slätputsade omfattningar. Tornets överdel uppförd i tegel. Östra tornmuren rider på det medeltida långhusets västgavel. Vitkalkad. Tegeltak, på torntaken kopparplåt.

EXTERIÖR - Kyrkan uppfördes efter en kombination av ritningarna från 1807 och 1808. Den ursprungliga, fyrsidiga lanterninen följde Petterssons ritning vad beträffar formatet, medan dess fasadbehandling överensstämde med Almfeldts ritning. Lanterninens svängda takprofil, som går igen på flera av Peterssons kyrkor, tycks ha varit byggmästarens egen skapelse. De ursprungliga fönsterna och gluggarna på tornet bibehölls. Sydportalen blev rundbågig såsom på ÖIÄ:s ritning, däremot utfördes inte gördelgesimsen under fönstren. Tornet är sedan 1872 försett med en ny murkrona av tegel och ny avslutning i form av en åttkantig lanternin med spira och nya fönster har ersatt de ursprungliga. Fortfarande finns dock den medeltida portalen kvar. Sydportalens nuvarande omfattning av kalksten härstammar från 1931 och är samtida med den nya sakristian.

INTERIÖR - Interiören är kraftigt förändrad 1931 genom att den forna sakristian gjordes om till kor. Ursprungligen var en altarpredikstol placerad mot den raka korväggen med ett lunettfönster däröver. Ovanför predikstolskorgen hade delar av en äldre altaruppsats med målad korsnedtagningsscen av Edvard Orm från 1730-talet placerats. Predikstolskorgen, tillverkad av Anders Dahlström d ä 1746 efter förebild av hans predikstol i Ålems kyrka, försågs 1931 med nuvarande ljudtak och placerades i långhusets nordöstra hörn. Den nya altartavlan, "Heliga tre konungars tillbedjan", målad av Nils Asplund, tillkom likaså 1931. Bänkinredningen är något moderniserad. Läktaren samtida med kyrkan. Nuvarande orgeln från 1966.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993