Stäng fönster Vimmerby kn, TUNA 1:3 M.FL. TUNA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Sockenbeskrivning Tuna socken gränsar till Vimmerby samt socknarna Frödinge, Vena, Kristdala, Misterhult och Hjorted. Norra delen av socknen, den s.k. Tuna skate, hörde fram till 1580-talet till Frödinge socken. Tuna socken har få arkeologiska fynd från sten- och bronsålder men från järnålder finns flera kända gravfält och ensamgravar. Socknen är en skogsbygd som genomkorsas av Tuna-åsen. Här finns flera sjöar och mindre vattendrag. Jordbruk har varit och är även idag socknens huvudnäring. Större industrier saknas. På 1880-talet drogs järnvägen mellan Västervik och Hultsfred genom socknen och små stationssamhällen och hållplatser etablerades. Störst av dem i Tuna socken var Tuna stationssamhälle beläget några kilometer väster om kyrkbyn. I socknen finns det flera stora gårdar: Tuna Gård, Kulltorp, Väderum, Syserum och Grönlid. Av dessa är Tuna Gård den främsta. Gården har varit i familjen Hammarskjölds ägor sedan 1610. Här har bl.a. arkitekten Hugo Hammarskjöld bott som ritade kyrkorna i Tuna och Locknevi. Tuna Gård har haft patronatsrätten över kyrkan. Kyrkan När Tunas första kyrka byggdes är inte känt. Ett antal medeltida inventarier vittnar dock om att kyrkan har en lång historia. Den medeltida kyrkan brukades under lång tid och renoverades och byggdes ut vid ett flertal tillfällen. År 1737 var tornet klart och 1764 en ny sakristia. Under 1800-talet växte dock beslutet om en nybyggnad fram. Brist på pengar gjorde att man valde att behålla tornet och sakristian från 1700-talet medan det medeltida långhuset och koret revs. De nya delarna av kyrkan ritades av arkitekten Hugo Hammarskjöld och byggmästaren Carl Pettersson ledde arbetet med bygget. År 1893 var det nya kyrkorummet klart. Den nya huskroppen gick exteriört i nyromansk stil. Också interiört finns nyromanska stildrag blandade med nyklassicism. Från den gamla kyrkan överfördes flera äldre inventarier t.ex. predikstolen och orgeln. Två större restaureringar har genomförts interiört. År 1934-36 målades kyrkan om invändigt. Den nuvarande färgsättningen fick kyrkan vid restaureringen 1968-69. Då förändrades också altaret och dopplatsen i södra delen av koret skapades. Exteriört är den största förändringen bytet av takmaterial från järnplåt till förzinkad plåt 1979. Kyrkogårdens historik Tuna kyrka är belägna på en kyrkplats med anor från medeltiden. I direkt anslutning till kyrkan ligger än idag socknens äldsta kristna begravningsplats. Av den medeltida kyrkogården finns idag inga synliga spår. På kyrkogården, i anslutning till kyrkan och i kyrkan finns dock spår av äldre tiders gravskick. Inom Tuna socken finns flera större gårdar som ägts och ägs ännu av adelssläkter, framförallt familjen Hammarskjöld. År 1680 stod det Hammarskjöldska gravkoret under kyrkans golv klart. Det var fru Wendela Hammarskjöld som låtit bygga det och hit lät hon nu flytta sina föräldrar som varit gravsatta i Kalmar och i Stockholm. Detta gravkor kom att användas av familjen fram till 1848 då det ansågs fullbelagt. Det finns än idag bevarat under långhusets östra del. Före ombyggnaden av kyrkan på 1890 låg gravkoret under kyrkans kor och nedgången markerades av gravhällar. När kyrkan fick ett nytt långhus 1893 flyttades dessa hällar ut ur kyrkan. En placerades väster om tornet en öster om koret. Ytterligare en gravhäll är placerad vid kyrkans södra ingång. Även familjen Drangel lät bygga ett gravkor under golvet i kyrka. Daniel Andrae Drangel var häradsprost och verksam i Tuna 1735-1783. Kistorna i det Drangelska gravkoret flyttades 1892 till ett nybyggt gravkor i kyrkogårdens nordvästra hörn. Detta gravkor finns kvar än idag. I mitten av 1800-talet, när befolkningen i socknen ökade kraftigt, växte behovet av en större kyrkogård. År 1860 skänkte dåvarande ägaren till Tuna Gård, kapten C. L. Hammarskjöld, ett markområde ca. 200 meter väster om kyrkan. Marken hade tidigare använts som jordbruksmark men ansågs vara för dålig för att brukas. Runt området byggdes en stenmur av obearbetad gråsten ca 1,7 meter hög. Hur denna kyrkogård ursprungligen såg ut vet vi inte men från 1906 finns en karta över kyrkogården. Den har upprättats av Arvid Blom och visar en kyrkogård anlagd efter klassicistiska principer. Gravkvarteren är strikt avgränsade av gångar. I kvarter C är köpegravar placerade i en ram runt kvarteret med linjegravplatser i mitten. Kvarter B har köpegravar i kanterna mot norr och öster och i övrigt är kvarteret belagt med linjegravplatser. Runt kyrkogården är en trädkrans av lönnar planterade och längs med gångarna runt kvarteren står pyramidalmar. Det förefaller troligt att kyrkogården vid den här tiden har genomgått en omläggning. Platsen för kyrkogården ligger i en sluttning och jordmånen består av sand och grus. Det gjorde att förmultningen gick långsamt och gravarna behövde längre tid innan man kunde gräva om dem. Med åren växte behovet av fler köpegravplatser. År 1929 skänkte f. statsrådet och arkitekten Hugo Hammarskjöld ytterligare ett stycke mark om 1250 kvadratmeter vid kyrkogården nordöstra kant. Detta område motsvarar idag kvarter D. Planen för den nya kyrkogårdsdelen ritades av trädgårdskonsulten Erik Pettersson, Västervik. Kyrkogårdsmuren i nordost revs och materialet användes för att bygga upp en ny mur dels i sydost och dels i nordost. Nivåskillnaden gjorde att ett antal trappor krävdes för att binda samman den äldre delen av kyrkogården med den nya. En markerad huvudgång i nordostlig-sydvästlig som delade området på mitten anlades. Gravkvarteren fick en struktur som liknade de äldre gravkvarterens. Köpegravplatser iordningställdes utmed gångarna och innanför dessa bereddes plats för linjegravplatser. Köpegravarna skulle vara ryggställda mot häckar av spirea, tuja, liguster eller syrener. I övrigt skulle befintliga lönnar och björkar sparas i den mån det gick och kompletteras med ytterligare ett antal björkar, pyramidpopplar, Kalifornisk silvergran och måbär. Det står inte angivet men avsikten bör ha varit att belägga köpegravarna med grus. En serie bilder över kyrkogården tagna 1948 visar att det vid den tiden var så. Bilderna visar också att alla de tänkta häckplanteringarna nog inte kom tillstånd. Tujahäckarna i kvarteren syns tydligt men det förefaller som att häckarna av spirea i gränsen mot gamla kyrkogården liksom häckarna av syrener eller liguster i gränsen mot nordost inte planterats. Köpegravarna är omgärdade av häckar som skulle kunna vara låga ligusterhäckar. Fotografierna från 1948 visar också delar av den äldre kyrkogården. Köpegravarna i kvarter C är vid den här tiden omgärdade av låga häckar av okänd sort och belagda med grus. En större gravplats i nordöstra delen av kvarter C omgärdad av ett gjutjärns alternativt smidesstaket är idag borttagen. På linjegravsområdet i kvarter C kan man se flera träkors med emaljskyltar av den typ som varit vanlig på kyrkogården. Ett mindre antal av dessa gravvårdar finns ännu kvar på kyrkogården. När det nya kyrkogårdsområdet planerades hade ett område avsatts för att bygga ett gravkapell. År 1937 gjordes ritningar till denna byggnad av byggnadsingenjör Gustaf Karlsson, Hultsfred. I anslutning till byggnadsritningen finns också en situationsplan för området. På denna är hela området från kvarter D fram till landsvägen inritat och benämnt Nya Kyrkogården. Det skulle dock dröja mer än tio år innan denna utvidgning gjordes. År 1949 köpte församlingen 9220 kvadratmeter av Henning Hammarskjöld, Tuna Gård. Förslaget till anläggningen ritades två år senare av arkitekt Erik E. Wilén, Örebro. Denna del av kyrkogården, kvarter E, kom att knyta an till utvidgningen som gjordes i början av 1930-talet. Den tänkta huvudgången förlängdes fram till landsvägen. Gravplatserna avsattes främst som familjegravar men också områden med enkelgravar skapades. Tanken var att alla gravplatser skulle vara insådda med gräs men efter önskemål från en del av dem som köpt gravplatser utmed huvudgången i nordostlig-sydvästlig riktning kom en del gravplatser att beläggas med grus och omgärdas av stenramar. Den äldsta kyrkogården i anslutning till kyrkan försågs 1963 med lyktstolpar. Förslaget till lyktstolparnas placering gjordes av Erik Persson, Johannes Dahl Arkitektfirma, Tranås. Ritningen visar inte gravplatsernas placering. Den visar dock en kyrkogård som var betydligt lummigare än dagens kyrkogård. Flera buskage och träd måste sedan 1963 ha tagits bort. I anslutning till kyrkogården vid gravkapellet fanns 1970 långt framskridna planer på ytterligare en utvidgning. Tillstånd fanns och ett förslag hade arbetats fram av trädgårdskonsulent Erik Palmgård, Västervik. Det tänkta utvidgningsområdet var beläget norr om infartsvägen till kapellet. Några markarbeten kom dock aldrig tillstånd eftersom behovet av gravplatser minskade. År 1975 påbörjades arbetet med att så igen grusbelagda gravplatser i kvarteren B och C. Vid den tiden fanns det grusbelagda gravplatser utspridda i båda kvarteren. En del av dessa i kvarterens ytterkanter blev dock kvar. Det förefaller troligt att även de grusbelagda gravplatserna i kvarter D såddes igen vid den här tiden. I slutet av 1970-talet eller början av 1980-talet såddes två av gångarna i nordvästlig-sydostlig riktning i kvarter D igen. Grindstolparna till kyrkogården vid kyrkan ska ha renoverats i samband med arbeten på kyrkan 1999. Året därpå anlades en minneslund norr om kapellet. |
