Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nybro kn, MADESJÖ KYRKA 1:2 MADESJÖ KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Söder om den träkyrka som fanns i Madesjö före 1753 ska socknens kyrkogård ha legat.
Träkyrkan ska ha legat på samma plats som dagens kyrka vilket gör det troligt att kvarteren C
och D är de äldsta delarna av Madesjö kyrkogård. Om denna kyrkogård vet vi att den var
omgärdad av en mur. Denna mur renoverades 1744 och ska då ha varit 116 famnar lång. Den
var lagd av sten och täckt med kalkstrukna brädor. Vid biskopsvisitationen 1699 förordades
att de döda skulle begravas på kyrkogården och inte i kyrkan. Seden att begrava i kyrkan
dröjde dock kvar. År 1761, när den nya kyrkan i Madesjö varit i bruk en tid, beslutades att
gravsättningar i kyrkan bara fick göras framför gårdens kyrkbänk, om det fanns plats.
Den nya kyrkan stod klar 1757 och tre år senare påbörjades arbetet med att iordningställa
kyrkogården. Området motsvarade det som idag är kvarteren C och D. En ny kyrkogårdsmur
byggdes med fyra ingångar i form av stigluckor. I kyrkogårdens sydvästra hörn uppfördes ett
kornhus. Bygget leddes av Per Jonsson i Bruatorp. När detta hus stod klart revs en äldre
kornbod som funnits på kyrkogården, troligen nordost om kyrkan. Eftersom kyrkan vid den
här tiden saknade torn ska klockorna varit placerade i en klockstapel som stod sydost om
kyrkan.
De fyra stigluckorna markerade ingången till kyrkogården för socknens fyra fjärdingar. I
väntan på att begravningsceremonin skulle börja placerades den döde utanför sin fjärdings
stiglucka. År 1802 bestämdes att folk från södra och östra fjärdingen skulle begravas på den
södra delen av kyrkogården och norra och västra fjärdingen på den norra delen. Detta
fungerade dock inte. Därför beslöt man istället att lägga de döda på linje med början vid
kornhuset. Platsbristen på kyrkogården bör ha varit besvärlig. Madesjö var vid den här tiden
en stor och tämligen folkrik socken och den begravningsplats man hade att tillgå var alltför
liten. Omloppstiden ska tidvis ha varit så kort som 15-20 år. För att få bättre plats tilläts inte
att sätta upp gravvårdar på kyrkogården. Idag finns få ålderdomliga gravvårdar bevarade i
kvarter C och D trots att kvarteren brukats under lång tid.
När kyrktornet byggdes 1830 påbörjades också arbetet med att få till stånd en utvidgning av
kyrkogården. Området som togs i anspråk var troligen det område som idag kallas kvarter F.
Det stod klart 1855. Redan 1863-64 fortsatte utvidgningsarbetet. Då upprättade
kommissionslantmätaren J. F. Schuwert kartor över området norr om kyrkan som kallades
Stora kyrklyckan. Utvidgningen stod klart först 1876 och motsvarar idag kvarter A och B. I
den västra kanten av det nya området avsattes fyra rader med gravplatser där man skulle
kunna köpa sig plats för 1 krona. Tre år senare avsattes ytterligare en rad utmed den norra och
östra kyrkogårdsgränsen.
Madesjö kyrkogård var dock fortfarande inte tillräcklig för församlingens behov. År 1906
upprättades lantmätaren Oskar Götherström ett nytt förslag till utvidgning. Denna motsvaras
idag av kvarter E och omfattade 5500 kvadratmeter. Området invigdes den 3/10 1909.
Behovet var nu täckt för en tid framåt och nästa utvidgning dröjde till 1931. Förslaget
omfattade 3500 gravplatser, kvarteren G och H, och upprättades av trädgårdskonsulent Sigurd
Olsson. Enligt arbetsbeskrivningen skulle marken dikas ut noga. Eftersom man räknade med
att i framtiden utvidga kyrkogården i väster byggdes ingen ny kyrkogårdsmur. Istället
planterades en häck som gräns för kyrkogården. Denna del av kyrkogården fick en för tiden
typisk utformning med klassicistiska drag. Gångarna är raka och noggrant utlagda, kvarteren
tydligt avgränsade och där det finns linjegravar har dessa lagts innanför rader av köpta
gravplatser. Häckar av tuja planterades. På en flygbild från 1935 syns kyrkan och
kyrkogården från söder. Den nya delen i väster syns delvis. Området är klart och i den östra
delen av kvarter G kan man se att de köpta gravplatserna börjat tas i bruk. Kvarteren E och F
är även de ordnade med en ram av köpta gravplatser och i kvarterens mitt finns stora
linjegravsområden. Linjegravvårdarna är placerade i rader och gravplatserna är insådda med
gräs. Mellan varje rad med gravvårdar finns grusade gångar. De köpta gravplatserna förefaller
vara belagda med grus och omgärdade. Också kvarteren C och D har omgärdade och
grusbelagda gravplatser i kvarterens ytterkanter. Undantaget är i norr närmast långhuset. I
kvarterens mitt finns linjegravområden lika de i kvarter E och F. På bilden omges
kyrkogården i alla väderstreck av stora lövträd. I de södra delarna av kvarter C och D verkar
de äldre träden nyligen ha tagits ner och ersatts med nyplanterade träd. Också kyrkogårdens
huvudgång markeras av stora lövträd. Framför kyrkans västra ingång är en öppen grusad yta
som omges av någon sorts barrträd.
Ytterligare flygbilder finns från 1947 och 1959. Tyvärr visar dessa endast mindre delar av
kyrkogården närmast kyrkan. Det man kan se visar dock att kyrkogården i stort sett har
behållit sin utformning. Träden har växt, i synnerhet de barrträd som planterades framför
kyrkans ingång i väster.
Några år efter utvidgning 1931 tagits i bruk stod Nybro kyrkogård klar. Det gjorde
naturligtvis att behovet av gravplatser på Madesjö kyrkogård reducerades kraftigt. Därför kom
det att dröja till 1967 innan nästa etapp genomfördes. Denna utvidgning i väster, kvarter I,
påbörjades 1965. Marken inköptes av prästbostället. Området var 3600 kvadratmeter stort och
man räknade med 289 nya gravplatser. En mindre yta upptogs av en bergknalle som man
tänkte sig att plantera krypen och bergtall kring. Förslaget arbetades fram av
trädgårdskonsulent Gösta Engstedt, Kalmar. Det verkar som om området redan var omgärdat
av en stödmur och insått med gräs.
År 1975 togs ytterligare ett förslag till utvidgning fram av trädgårdsarkitekt Harry Kolsby.
Den här gången tänkta men sig en utvidgning i norr som skulle ge 800 gravplatser. Denna
utvidgning genomfördes först tio år senare. Då hade förslaget reviderats av Allmänna
Ingenjörsbyrån AB. Man hade bl.a. fått dispens för områdets gravdjup. Här tilläts ett minsta
gravdjup på 1,8 meter. Hur förslaget i övrigt omarbetades framgår inte. Området har dock än
idag inte tagits i bruk för gravsättningar.
En minneslund anlades 1986 i kvarter I. Förslaget arbetades fram av trädgårdsarkitekt Harry
Kolsby. En viktig del av Madesjö kyrkogårds karaktär utgör de stora lövträd som finns på och
omkring kyrkogården. En trädvårdsplan upprättades 2003 för att långsiktigt kunna sköta
träden. Denna gjordes av Outside, landskapsarkitekter & ingenjörer AB.