Stäng fönster Uddevalla kn, BOKENÄS GAMLA KYRKA 1:1 BOKENÄS GAMLA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995: BOKENÄS BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 898, år 1900: 1526, år 1995: 1249 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Bokenäs båda kyrkor ligger i samma dalgång den gamla ca 350 m öster om den nya. Den gamla kyrkan har ett relativt högt läge, gränsande till gården Prästbacka. Prästgården Svenseröd och pastorsexpeditionen ligger avskilt, omkring 1 km nordväst om kyrkorna. 200 m öster om den gamla kyrkan återfinns ett skolhus och ytterligare ca 250 m bort ligger bygdegården. Ungefär mitt emellan kyrkorna ligger församlingshemmet. Socknen består av tämligen omfattande odlingsmarker i dalgångarna som genomskär hela området mellan Gullmarn och Havstensfjorden. I övrigt utgörs landskapet av kuperad skogmark. Centrala Bokenäs utgör riksintresseområde bl.a. som tidigmedeltida sockencentrum utan indikationer på etablerad järnåldersbebyggelse. Prästgården med parstuga härrör från 1600-talet. I övrigt består bygden av ett äldre odlingslandskap med ålderdomliga åkerformer, ängar och hagar. Bokenäs socken är belägen på Bokenäslandet väster om Uddevalla. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Bokenäs gamla kyrka av sten består av långhus och smalare absidkor; tornet i väster är till sin nedre del murat av sten, medan dess övre del har stomme av trä. Den ursprungliga stenkyrkan, uppförd under 1100-talet eller 1200-talets första hälft, återstår till mursträckningarna intakt. Timmer till ett vapenhus inköptes 1628. En uppgift från 1653 omnämner ett nybyggt, "opmuret" vapenhus utan täckning, som snarast borde spåntäckas. Sannolikt utgör detta basen till trätornet, påbyggt 1703-04. Särskild sakristia saknas: åtminstone sedan 1815 har sakristian varit inrymd i absiden. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är enkel och osmyckad med vitputsade slutna fasader. Långhuset och det lägre koret täcks av tegelklädda sadeltak, absiden har ett konformigt tak. Tornet från 1703-04, vilar på en bredare del av vitputsat murverk (vapenhuset), medan dess övre del är klädd med stående rödmålad träpanel och kröns av enkel brädtäckt pyramidhuv. Långhuset har två rektangulära sydfönster och en mindre fyrkantig glugg åt norr; koret har ett fönster åt norr och ett åt söder, medan absiden har en liten, nästan kvadratisk fönsteröppning på södra sidan. Ingen av fönsteröppningarna är ursprunglig; fönsterutvidgningar utfördes 1836, då även de norra fönstren tillkom. Kyrkans två ingångar är medeltida: långhusets västportal har en rundbågig täljstensomfattning, korets sydportal är ovanlig genom sin rakslutna form och sina omfattningsstenar med s.k. karvsnittsornament. Kyrkan har en välbevarad medeltida interiör med smal triumfbågsöppning och en svagt spetsbågig tribunbåge. Långhuset och koret har sekundära trätunnvalv, troligen från 1726-28. Innertaket har kraftigt utskjutande, profilerade taklister, synliga binbjälkar samt är försett med målningar (molnformationer med figurscener) utförda av Johan Henric Dieden på 1770-talet. Absiden har ett medeltida hjälmvalv. Den fasta inredningen härstammar huvudsakligen från 1700-talets andra hälft; altaruppsatsen från 1772 och predikstolen från 1767 är tillverkade av Johan Joakim Beckman och målades av J.H. Dieden 1770. Västläktaren och bänkinredningen är från 1600-talet. Läktarens målningar är utförda 1668, medan bänkrna är målade av Dieden. Kyrkan övergavs 1901 i samband med uppförandet av ny kyrkan. Den tilläts dock inte förfalla helt och efter en grundlig restaurering 1974-76, efter förslag av arkitekt Arne Nygård, kunde den återinvigas 1977. Fasaderna renoverades 1993. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. |
