Stäng fönster Uddevalla kn, SKREDSVIKS KYRKA 3:2 SKREDSVIKS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995: SKREDSVIK BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1280, år 1900: 1871, år 1995: 1972 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i sydöstra utkanten av bebyggelsen, vid mötet mellan Vikebäcken och ett mindre vattendrag. Kyrkan är belägen på 10-metersnivån, vilket innebär att Gullmarsviken tidigare nått förhållandevis tätt inpå kyrkogården. Skredsvik prästgård med pastorsexpeditionen ligger perifert ca 700 m nordost om kyrkan. Kyrkans läge ansluter till en dalgång med odlingsmark som leder in från havet. I socknens södra delar förekommer odlingsmark i högre liggande dalgångar. I övrigt präglas landskapet av kuperad skogsmark. Dynge ruin och Gullmarsbergs säteri båda monumentalt och strategiskt belägna omkring 1 km väster om kyrkan bildar riksintresse. Kyrkan ligger på Gullmarsbergs säteris ägor. Dynge hus uppförd av kronan på mitten av 1200-talet var en medeltida befäst gård som övergavs på 1500-talet. Gullmarsberg uppfördes på 1600-talet och har på 1940-talet återställts till sitt ursprungliga karolinska utseende. Skredsviks socken är belägen på Bokenäslandet ca 10 km söder om Munkedal. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Kyrka av sten, sannolikt från äldre medeltid. Beskrivningar anger att kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus med ett lägre, smalare och rakslutet kor. Kyrkans vidare byggnadshistoria är inte känd. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes i nära anslutning till den gamlas plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1855-56 efter ritningar av arkitekt Alberg Törnqvist. Murarna formar ett enskeppigt långhus med ett rundat korutsprång i öster samt ett torn i väster. Sakristia tillbyggdes 1925 (tidigare inrymd i korpartiet), vid restaureringen 1939-42 utvidgades den i norr efter ritningar av arkitekten Axel Forssén. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriör i nyklassicistisk stil med detaljer i nygotik över de båda mittingångarna. Tornet hade arkitekten tänkt sig med dekor i rundbågestil i putsen. Dekoren utfördes aldrig eller har försvunnit vid senare omputsningar. Flertalet fönster är höga och rundbågiga, även i tornet där de placerats i grupper om två och tre. Kyrkorummet täcks av sadeltak, valmat i öster. Tornets sadeltak pryds av ett kors. Västportalen av granit har framspringande gavelparti. Ytterligare ingångar för menigheten fanns ursprungligen även i långmurarnas mittpartier. Den södra är sedermera omgjord till fönster. Absiden täcks av ett hjälmvalv, övriga delar av kyrkorummet har ett trätunnvalv. Altaruppsatsen i barock är ett verk från 1684 av Marcus Jäger. Predikstolen är i nyklassisk stil. Bänkinredningen är sluten. Läktaren har fältindelad barriär och även den härrör från kyrkans byggnadstid. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbeter, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. |
