Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vara kn, FYRUNGA 4:27 FYRUNGA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - FYRUNGA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 351, 1900: 562, 1995: 178

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt med prästgård och mindre bebyggelsekoncentration, en knapp km öster om Lidan. Till prästgården leder en allé. Till kyrkomiljön hör även en skola. Fyrunga socken ligger öster om Vara.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka, troligen uppförd under 1100- eller 1200-talets första hälft. Enligt inventeringsprotokollet 1828, ATA, var kyrkan "... i början uppbyggd av huggen sandsten, med stenhvalf över koret, i dåvarande skick lång, mörk och trång. Samma källa uppger att kyrkan 1808 erhöll ett korparti av långhusets bredd. En teckning av Ernst Wennerblad från 1873 visar den gamla kyrkans utformning med rektangulärt långhus och tresidigt korparti, sakristia i norr och torn vid västgaveln. Västtornet hade, enligt minnestavla, uppförts 1795. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1874 efter ritningar av byggmästare Peter Anders Pettersson. Kyrkan uppfördes med grekisk centralplan, med altaret i den västra korsarmen; utbyggd polygonal sakristia i väster. Ingångar ursprungligen på nord- och sydgavlarna. Vid en genomgripande restaurering 1952 efter ritningar av arkitekt Adolf Niklasson, bröts en ny portal upp i öster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Nygotisk exteriör med vitputsade murytor, kopplade spetsbågiga fönsteröppningar och takryttare med spira över korsmitten. Exteriören är i huvudsak oförändrad, förutom den efter Niklassons förslag uppbrutna och med omfattning försedda östportalen. Korskyrkans skiffertäckta sadeltak och kopparklädda spira omlades senast 1993. Ingångar ursprungligen i nord- och sydgaveln. Östportalen samt förändringar i kyrkorummet under Niklassons ledning gav centralkyrkan en mer betonad axialitet; korsarmarnas läktare underbyggdes till sakristia och ekonomiutrymmen (ingångarna från kyrkorummet till den gamla sakristian igensattes, varefter den togs i bruk som arkivrum). Kyrkorummet täcks av ett spetsigt kryssvalv med horisontell pärlspontpanel. Den nuvarande färgsättningen, i olika nyanser av gult, härrör från restaureringen 1988-89. Snickerier och inredning i huvudsak från byggnadstiden, däribland läktare, predikstol och öppna bänkar. Altarprydnaden består av det ursprungliga korset med svepning, mot en bred korsram från 1952.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.