Stäng fönster Karlskrona kn, UTTORP 61:1 STURKÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - STURKÖ BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 394, år 1900: 1974, år 1995: 1676 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Lyckeby 1564. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på platsen för en äldre kyrka helgad åt Sankta Gertrud sjöfararnas skyddshelgon. Den var en välbesökt offerkyrka. Kyrkplatsen ligger mellan vägen och Killmafjärden i en löst sammansatt bebyggelse. Läget är högt från söder och öster, men skyddat. Prästgården är belägen strax intill kyrkan, mot norr. Sturkö, som har en omfattande fritidshusbebyggelse, är en tämligen karg ö. Någon lövträdsvegetation samt odling finns dock i dälderna. Ön ligger söder om Karlskrona. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den äldsta stenkyrkan, som sannolikt fungerade som fiskekapell, dokumenterades med en planritning och beskrivning strax innan den revs. Sannolikt var den uppförd som salkyrka med rakslutet korparti under medeltiden, men någon närmare datering kan inte preciseras. Under 1600-talets senare hälft tillbyggdes ett vapenhus av ektimmer i väster. På det plana innertaket av trä fanns en framställning av Yttersta domen och bibelspråk, av okänd ålder. Medeltidskyrkan revs 1878 i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. På kyrkogården i sydväst står det gamla vapenhuset av ek, nu använt till sockenstuga samt invändigt moderniserat. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga kyrkan byggdes efter ritning av arkitekten J. Haverman från 1875, och invigdes den 13/10 1878. Den består av ett rektangulärt långhus med smalare, utvändigt tresidigt avlutat kor i öster (invändigt absidialt), som innefattar en med skrank avskiljd sakristia, samt torn i väster; ett trapphus skjuter ut på tornets nordsida. Byggnadsmaterialet är huvudsakligen gråsten med tegel i omfattningar och korvalv. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har putsade fasader, profilerad taklist och rundbågiga perspektivfönster. Långhus och kor täcks av ett sammanhängande sadeltak; ett lägre valmtak täcker den tresidiga sakristian. Tornet har rundbågade ljudöppningar och kröns av en spira. Ingång sker i väster. Murarna är invändigt vitputsade. Långhuset täcks av ett brutet, kassetterat innertak av trä, medan koret är tunnvälvt. Den fasta inredningen är samtida med kyrkan. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998. / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008. |
