Stäng fönster Falkenberg kn, S:T LAURENTIUS 10 FALKENBERGS GAMLA KYRKA (S:T LAURENTII KYRKA)
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - FALKENBERG BEFOLKNINGSTAL - 1805: 642, 1900: 2537, 1995: 13974 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling. Ny Falkenberg införlivad under 1500-talet. LÄGE OCH OMGIVNING - Falkenbergs gamla kyrka, Sankt Laurentii, ligger centralt i de äldre delarna av staden, inte långt ifrån Ätran. Miljön kring kyrkan har medeltida gatumönster, med kullerstensbelagda gator och bibehållen 1700- och 1800-talsbebyggelse. Den gamla prästgården från 1829 ligger norr om kyrkogården (upphörde att vara prästbostad 1891). Vid gränsen mot kyrkogården ligger den gamla tiondeladan, ombyggd till bostadshus 1900. Falkenbergs innerstad är förklarat som riksintresse med sitt välbevarade gatunät av medeltida typ. Den småskaliga trähusbebyggelsen är en sydvästlig utpost av den nordskandinaviska träbyggnadstraditionen. I miljön ingår också lämningar efter en medeltida borg, Falkenbergs hus, belägen på östra sidan Ätran invid den på mitten av 1700-talet anlagda Tullbron. Sankt Laurentii fungerade som Falkenbergs stadskyrka fram till 1892, då en ny kyrka, uppförd på annan plats i staden, övertog denna funktion (se II: FALKENBERGS KYRKA). Den gamla kyrkan användes därefter för profana ändamål, men satte åter i stånd för gudstjänstbruk 1926-28. Kyrkogården användes till 1884 då Kapellkyrkogården togs i bruk. En del gravvårdar från 1700- och 1800-talen finns bevarade. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Den murade kyrkan består av ett enskeppigt rektangulärt långhus med ett rakt avslutat korparti. I väster ett stentorn i jämnbredd med långhuset, samt väster därom ett vapenhus. Dateringen av kyrkans äldsta byggnadsfas är osäker. Byggnaden torde ursprungligen bestått av ett rektangulärt långhus och ett sannolikt smalare kor (den ursprungliga planformen är dock inte säkert känd). Huruvida tornet ingått i den ursprungliga anläggningen eller om det är sekundärt tillfogat är oklart. Innan medeltidens utgång förlängdes kyrkan österut och fick då det nuvarande korpartiet. På kyrkans södra sida fanns då en numera borttagen utbyggnad, sannolikt ett kapell. Kyrkan har i senare tid också haft ett nu rivet vapenhus framför sydingången och en dito sakristia i norr. Vapenhuset i väster uppfördes 1797. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och östgaveln är dekorerad med höga och smala spetsbågiga blinderingar i gavelröstet. År 1787 reparerades tornet, vilket då sannolikt fick nuvarande överbyggnad med huv och lanternin. Ingång i väster (medeltidskyrkans sydportal igensattes 1903). Interiören har i huvudsak sin nuvarande utformning efter restaureringen 1926-28. Vid restaureringen framtogs på kyrkans innerväggar kalkmålningar från tidig efterreformatorisk tid. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv från 1739, även detta försett med målningar, utförda 1753-54 av en målare vid namn Linkmeyer. I samband med 1920-talets restaurering förnyades kyrkans fasta inredning, däribland bänkarna och västläktaren. Den nuvarande predikstolen förvärvades 1978. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
