Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Västervik kn, VÄSTERVIK 4:14 SANKTA GERTRUDS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - VÄSTERVIK

BEFOLKNINGSTAL -1805: 2932, 1900: 8299, 1995: 22795

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling.

LÄGE OCH OMGIVNING - Västervik på sin nuvarande plats vid Gamlebyvikens mynning går tillbaka till år 1433, då Erik av Pommern utfärdade stadens privilegiebrev. Denna föregicks av en äldre stadsbildning längre in i viken (se GAMLEBY KYRKA). År 1517 ödelades Västervik helt och hållet av en brand och invånarna flyttade tillbaka till det äldre stadsläget. År 1544 uppmanades de emellertid att flytta tillbaka till nuvarande Västervik, som 1547 också återfick sina privilegier. Staden hade endast en kyrka, helgad åt Sankta Gertrud. Möjligen föregicks stadskyrkan av ett kapell. Ett Gertrudsgille kan beläggas genom en sigillstamp från 1300-talet. I en senmedeltida förteckning över kapell i Linköpings stift finns en uppgift om ett kapell "nära Stäkeholm", som dock uppges vara helgat åt S:t Göran. I stadens sydöstra del, inom ett område som idag ungefär motsvaras av kv. Kapellet, påträffades någon gång under förra delen av 1700-talet benrester, vilket tyder på att här funnits en kyrkogård. Platsen kallades då för Kapellbacken.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan är murad av gråsten och tegel och består av ett treskeppigt långhus med korsarmar i söder och norr, ett smalare, rakt avslutat kor i öster, en sakristia på korets norra sida samt västtorn. Den stadskyrka som uppfördes under 1400-talets första hälft eller mitt är till sin kärna bevarad intakt. Sakristian är uppförd i förband med långhus och kor (ATA: murverksdokumentation i samband med restaurering 1962). Västtornet uppfördes 1669-72. Den norra korsarmen tillbyggdes 1737-39 och den i söder 1763-67.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den vitputsade kyrkan präglas i det yttre i hög grad av senare förändringar. Efter ett åsknedslag tillkom år 1782 den karnisformade tornhuven med högrest lanternin, troligen efter ritning av arkitekt Carl Fredrik Adelcranz. Korskyrkans befintliga takresning tillkom 1821-22. Exteriören har relativt nyligt genomgått restaurering under ledning av Atrio Arkitektkontor i Västervik AB, med tjärning av tornhuvens spån, byte av sadeltakens tegelpannor, byte av hängrännor och stuprör, avfärgning av fasaderna och reparation av tornur. Ingångar i väster via tornets bottenvåning samt på korsarmsgavlarna. Det treskeppiga långhusets ribbvalv av tegel är sekundärt inslagna, troligen under 1400-talets slut eller omkring 1500. Valv har även funnits i koret, vilket dock bröts ned och ersattes med ett plant trätak under 1600-talet. Medeltidsvalven dekorerades med målningar, varav fragment av Yttersta domen återfinns ovanför triumfbågen. År 1686 målades de över med en enkel dekoration (målningsskikten framtogs vid restaurering 1930-32, under ledning av arkitekterna Sven Brandel och Johannes Dahl). Den norra korsarmens innertak av trä smyckades med en plafondmålning, utförd av Västerviksmålaren Anders Brodin. Till interiörens nuvarande karaktär bidrar den högklassiga och välbevarade inredningen i senbarock. År 1696 erhöll kyrkan genom donation den ståtliga altaruppsatsen - ett mästerverk av Burchardt Precht. Den rikt utsirade predikstolen är tillverkad av Niclas Österbom i Norrköping 1743 (den stod ursprungligen omålad på grund av brist på medel, år 1761 fick den en vit kredering som dock avlägsnades 1932-33). Orgeln från 1744 är byggd av Johan Wistenius och har fasad utförd av Österbom. Bänkinredningen härrör från 1748.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Flera bevarade epitafier minner om betydande borgare i den på 1600- och 1700-talen blomstrande sjöstaden.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.