Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Aneby kn, ASKERYD 3:1 ASKERYDS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Liksom kyrkobyggnaden har även kyrkogården medeltida ursprung. Kyrkan antas ha uppförts omkring 1200, då som en stenkyrka med kor och absid i öst-västlig riktning. Om den äldsta tiden finns få källor som kan berätta men från och med 1600-talet finns bland annat sockenstämmoprotokoll med uppgifter om kyrkogården. Bland de tidigaste källorna nämns 1672 att kyrkogårdens gärdsgård ska ersättas av en stenmur. Man börjar vid södra avgränsningen och 1695 är man troligen färdiga med en stenmur runt hela kyrkogården. I västra muren södra hörn finns en stiglucka som utgör huvudingång till kyrkogården. Under 1700-talets början uppförs en ny öppning till kyrkogården med stiglucka, nu vid östra muren.

Fram till 1700-talets slut begrovs endast allmogen på kyrkogården, medan högre ståndspersoner köpte sig gravplats inne i kyrkan. 1791 förbjöds det och någon gång efter det uppför man det Schmiterlövska/Krusenstjärnska gravkoret väster om kyrkan. Samma år påbörjas det första steget i något som kan likna en gravplan över kyrkogården – gravplatserna norr om kyrkan regleras efter räta linjer. 1792 fortsätter man på södra sidan, äldre gravkors får stå kvar men man höjer kraven så att de som skriver texten åtminstone ska vara skriv- och läskunniga.
1812 och 1816 beslutas att kyrkogården ska utvidgas mot norr, något som troligen dröjer till 1857 då ”Nya kyrkogården” stakas ut. Enligt en karta från 1818 har man i alla fall vid det tillfället ännu inte gjort någon utvidgning mot norr, utan troligen har de dröjt till den stora utvidgningen 1857 istället. Utvidgningen innebar att kyrkogården blev nästan dubbelt så stor - 6 540 kvm mot tidigare 3 710 kvm.

1956 gjordes en genomgripande omläggning av kyrkogården med breddning av gångar, nyplantering och delvis omplacering av gravvårdar.