Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eksjö kn, EDSHULT 2:1 EDSHULTS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan byggdes 1836-39 som ersättning för den sedan 40 år utdömda medeltida träkyrkan, som revs 1838. Byggmästare var Carl Robert Palmér, som ungefärligen följde de ritningar som Axel Nyström vid ÖIÄ uppgjort 1835. Nyströms första förslag från året innan till en mindre kyrka med rakt avslutade fönster och altarkors förkastades av församlingen, som önskade större mått, altartavla och rundbågsfönster. Invigningen förrättades 1839 av biskop Johan Jacob Hedrén. Kyrkan med sin ovanligt breda lanternin är oförändrad till det yttre, men radikalt förändrad interiört 1957, då kyrkorummet förkortades. Ingången till den stora kyrkogården omges av två runda, murade och spritputsade grindstolpar med koniska plåtavtäckningar.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt, numera avkortat kyrkorum med rakslutet kor och sakristia i öster. Lillkyrka på tvären bakom den nya östväggen, med kor i norr. Torn i väster. Ingångar i väster och mitt på sydsidan. Byggd i sten, spritputsad i vitt med släta omfattningar, oputsad sockel. Lanternin i trä, vit med svartmålat räcke överst. Svartmålat plåttak.

EXTERIÖR - Långhuskyrkan med sitt satta, kraftiga torn avviker på flera sätt från Nyströms ritning, som visar ett högre och slankare torn med det övre trebågepartiet lika brett som tornkroppen. Fyra fönster per långsida (mot ritningens sex). Kyrkans sydingång inramas av dubbla pilastrar som bär överliggare med lunettfönster. Västingången har endast lunettfönster. Östgaveln har två runda fönster i höjd med den låga sakristians taknock. Sakristian har utgång åt söder. Rundfönster även på västfasaden.

INTERIÖR - Det ursprungliga kyrkorummet hade proportionerna 1:2, vilket genom avkortningen 1956-57 blev 1:1,5. Korpartiet upptar drygt 1/3 av det nya rummet genom att de östra bänkkvarteren togs bort och det upphöjda korgolvet drogs fram till den forna tvärgången. Östväggen återuppbyggdes i sitt nya läge oförändrad, sådan den utformats senast 1877, så när som på att de två rundfönstren i yttermuren ej kopierades. Valv och väggar vita. Altarväggen domineras av den höga altaranordningen, pilastrar med fronton, som inramar "Kristi uppståndelse", en kopia efter Fredric Westins målning av Ludvig Frid, 1877. Den omges av de två sakristiedörrarna, krönta av höga triangelformade överstycken med snidade emblem i guld. Övriga snickerier i vitt. Altarrundel i slätpanel, målad i grå nyanser och guld, liksom predikstolen, som saknar ljudtak. Den tillkom troligen under 1800-talets senare del. Krönta nummertavlor från tiden. Korbänkar i vinkel i de östra hörnen av salen. En brudstol från gamla kyrkan uppställd i koret. Bänkinredning i två slutna kvarter. Dörrar och fronter målade i gråvitt med spegelfält marmorerade i grå nyanser med gula lister, invändigt grågröna. Vid nordväggen en vackert ornerad järnkamin från 1800-talets senare del, utan funktion. Orgelläktare med utbuktande mittparti, målad som altarrundeln, buren av slanka kolonner i gråbrunt. Läktaren är ej underbyggd. Förvaringsskåp under trapporna. Orgel med hög fasad från 1844, målad i blågrått med gulddekor. Flera äldre inventarier från den gamla kyrkan finns uppställda i lillkyrkan.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993