Stäng fönster Åtvidaberg kn, GÄRDSERUMS KYRKA 1:2 GÄRDSERUMS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antas att kyrkogården sedan medeltiden på vanligt sätt vuxit fram runt kyrkan. Ingenting av de medeltida gravstenarna är bevarade men två stenars inskriptioner är kända. Kyrkans instiftare och ägare tycks ha varit en Margareta Filipsdotter. Hennes gravsten tjänstgjorde fram till 1850 som bordsskiva till altaret i kyrkan och bar inskriften ”Hic jacet Margareta Domini Filippi Ulf filia” Här ligger Margareta, Herr Filip Ulfssons dotter. Hon lär ha varit begraven under koret. Också hennes brors gravsten fanns i behåll då den gamla kyrkan revs. Inskriften lydde ”Hic jacet Aggard filius Domini Philippi Ulphss” Här ligger Aggard son till Herr Filip Ulfsson. Dessa syskon tillhörde sin tids förnämsta frälse. Filip Ulfsson var son till Ulf Karlsson, en av Magnus Ladulås förnämsta frälsemän och brorson till Ulf Fasi Jarl av Bjälboätten. Bilden av den ursprungliga kyrkogården är inte helt tydlig. Den tycks dock ha varit anlagd på åsens naturliga sluttning. Detta innebär att stora delar av den medeltida kyrkogården sannolikt finns kvar intakt under den mäktiga utfyllnad som gjordes på 1850-talet. Mandelgren dokumenterade också den kraftiga bogårdsmur av trä som begränsade kyrkogården. Den var byggd av dubbla väggar av knutat timmer under ett sadeltak av bräder. Typen bör ha varit vanlig kring ett flertal kyrkor under medeltid, men idag finns bara den enklare variant av samma mur kvar som står vid den nedbrunna träkyrkan i Södra Råda. Samt den i kopia efter en äldre förlaga nyuppförda vid Jokkmokks nya kyrka. Samtidigt med bygget av den nya kyrkan gjordes också stora förändringar i närmiljön. Baron Adelswärd bekostade själv anläggandet av den nya kyrkogården som innebar dels en kraftig utvidgning av dess areal, dels att hela kyrkogården lyftes upp till ett plan runt kyrkan. Liggande på en nivå av mellan 0,7 och 4 m över den ursprungliga markytan. Den förhöjda marknivån på kyrkogården säkrades genom anläggandet av en kraftig terrassmur runt hela anläggningen. De tre ingångarna i väster, söder och öster försågs med likadana grindar i gjutjärn. Inga gravstenar från denna period finns bevarade på kyrkogården. Den äldsta stenen står i norra kvarteret och är rest 1877. Det är den enda 1800-talssten som finns bevarad på plats. Ytterligare fem vårdar från sent 1800-tal finns bland de stenar som ställts undan vid kyrkans nordvägg. Av vårdar från tidigt 1900-tal står mindre än 10 kvar på ursprunglig plats främst i gamla södra kvarteret. I länsmuseets arkiv finns ett odaterat flygfoto av kyrkan och kyrkogården som sannolikt i likhet med en hel serie flygfoton är taget 1939. Jämfört med detta har stora förändringar skett på kyrkogården. På fotot syns i stort sett alla gravar utom de i norra kvarteret. Hela kyrkogården tycks vid denna tid och utan undantag ha bestått av grusgravar av ungefär samma storlek. En kraftig omläggning torde ha skett ca 1948-1960. Alla de många bevarade grusgravarna i södra kvarteret har gravstenar resta mellan 1940 och 1955. I östra kvarteret har de flesta gravstenar i västra delen ersatts av stenar av linjekaraktär mellan 1955 och 1965. Längre öster ut i detta kvarter finns huvudsakligen stenar från 1960 och framåt. I det västra kvarteret har alla grusgravar borttagits och ersatts med yngre breda vårdar med dateringar mellan 1960 och 2001. I norra kvarteret har alla vårdar direkt norr om kyrkan tagits bort. Bland de kvarvarande i kyrkogårdens nordvästra hörn finns en blandning av äldre och mer sentida vårdar. Foton tagna i samband med kyrkans restaurering 1962 visar ett mycket tätt belagt södra kvarter. Kyrkogården tycks därmed ha varit i stort sett fullbelagd kring 1960. I detta skede utfördes också en utvidgning av densamma med två kvarter, på en lägre terrass öster om den ursprungliga kyrkogården. Denna nya kyrkogård invigdes 1962. Samtidigt tillkom den toalett och redskapsbod som ligger direkt norr om nya kyrkogården. Den ursprungliga kyrkogården var försedd med en kraftig trädkrans, vilket också syns på flygfotot från 1939. Denna fälldes 1984 vilket enligt en tidningsartikel från Östgöta Correspondenten 1984.03.05 väckte stort uppseende i bygden ”Drastisk trädfällning chockar Gärdserum” var rubriken. Trädkransen ersattes med de mera lågväxande träd som idag står invid kyrkogårdsmuren. Ingen uppgift om när körvägsöppningen invid södra porten till gamla kyrkogården upptogs finns. Att placera dess tillblivelse kring ombyggnadsarbetena 1960–62 torde dock inte vara alltför djärvt. 1992 invigdes en del av den gamla urnlunden i Nya Södra kvarteret till minneslund. |
