Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Hagfors kn, EKSHÄRADS KYRKA 1:1 M.FL. EKSHÄRADS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - EKSHÄRAD

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 3109, år 1900: 7422, år 1995: 3945

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. År 1789 utbröts Deglunden (Gustav Adolf) församling.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i utkanten av Ekshärads tätort ovanför Klarälvens dalgång.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Vid arkeologisk undersökning 1966 av den gamla kyrkplatsen i Ekshärad, belägen strax intill Klarälven c:a 300 m nordost om den nuvarande, blottades grundstenarna till en träkyrka, sannolikt från äldre medeltid. Den hade rektangulärt långhus och smalare, eventuellt tresidigt avslutat, kor (koret i denna form möjligen resultat av en ombyggnad under senmedeltid eller strax efter reformationen). Numera finns på platsen ett kors och ett altare.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande träkyrkan i Ekshärad uppfördes 1686-88 med Anders Larsson Rang som byggmästare. Den består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia och vapenhus mitt på långhusets nord- respektive sydsida samt västtorn. Kyrkan är välbevarad och typisk för byggnadstiden beträffande såväl planform, exteriör som interiör.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den timrade kyrkans ytterväggar är spånklädda och rödfärgade samt täcks av valmade takfall. Kyrkans interiör är brädfodrad och vitmålad. År 1764 uppfördes en läktare i väster. De nuvarande fönsteröppningarna härrör från 1864-65. Vid restaureringen 1927, utförd av Bror Almqvist, var avsikten att i görligaste mån återge kyrkan dess ursprungliga karaktär. I samband därmed tillkom trätunnvalvets dekorationsmåleri i harmonierande barockstil, liksom den nuvarande bänkinredningen. Altaruppsatsen och predikstolen från 1697 respektive 1662 härrör från den föregående kyrkan.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.