Stäng fönster Ydre kn, ASBY 2:26 M.FL. ASBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets webbsida. Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Enligt rapport från 1991 (A-C Feldt) från arkeologisk förundersökning konstateras att en kyrka eller åtminstone en kyrkogård funnits under missionstiden, då man hittat fragment av kistor, s k Eskilstunakistor, från senare hälften av 1000-talet. På en lantmäterikarta från 1699 över Asby är kyrkan utritad. En mur går omkring kyrkogården och har eventuellt en öppning mot norr nära det nordvästra hörnet . Vägen går väster om muren, gör en svag böj om sydvästra hörnet och fortsätter därefter söderut. På kartan från 1790 är kyrkogården (här grönfärgad) betydligt större, med kyrkan något åt väster om mitten och klockstapeln tydligt utritad vid murens sydöstra hörn. Vägen går tätt utanför murens västra och halva södra del innan den viker av söderut. Ingen öppning är markerad i kyrkogårdsmuren. Enligt dendrokronologisk provtagning uppfördes den första klockstapeln efter 1521. Den ersattes av den nuvarande klockstapeln 1752. Omkring år 1900 utvidgades kyrkogården något mot norr. År 1930 utvidgades kyrkogården söderut. Torpare på prästgården lade om muren i slutet av 1920-talet. Tidigare gick muren strax söder om klockstapeln. (Uppgifterna är något motstridiga, men omläggning av muren torde gälla den nuvarande södra muren.) De äldre lantmäterikartorna visade också klockstapeln i kyrkogårdens sydöstra hörn. Vid den äldre södra muren växte lönnar. Ett fotografi från 1941 visar att träden vid gamla södra muren är relativt unga. Bårhuset uppfördes troligen på 1940-talet. Ett flygfoto över kyrkan och kyrkogården från 1935 visar grusgravar norr om kyrkan liksom utmed östra muren och den sträckning som före 1930 var södra muren, samt i utkanten av området närmast öster om kyrkan. Den utvidgade delen i söder har bara tagits i anspråk i öster och även där är det grusade gravar. Gravarna ser ut att vara omgärdade av låga häckar. Trädkransen står fortfarande kvar invid den äldre södra begränsningen. En rad höga lövträd står även norr om kyrkan vid grusgången närmast kyrkan. Har de tillhört en äldre trädkrans innan utvidgningen omkring 1900? En flygbild från 1957 visar att kyrkogården är utbyggd söder om kyrkan och att klockstapeln och vägen går rakt söderut utan att som på de gamla kartorna kröka mot öster. På kyrkogården är flera medlemmar av släkten Rääf begravda och dessutom den kände prästen och skalden Anders Hedner. De enklare linjegravarna anlades efter 1930 i den sydöstra delen av den utvidgade kyrkogården, gravnummer 932-1083. I den västra, södra och östra ytterkanten lades familjegravar. Innan 1930 låg linjegravarna norr och nordöst om kyrkan med en rad familjegravar i norr, öster och sydväst. Det nordöstra linjegravsområdet verkar numera omlagt. Träkors var tidigare den vanliga gravvården på linjegravarna. Söder om klockstapeln var ett område för barngravar. År 1989 handikappanpassades vägen till och in i kyrkan. Från den befintliga parkeringsplatsen upptogs en öppning i kyrkogårdsmuren. År 1997 invigdes en minneslund på kyrkogården. |
