Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kil kn, VÄSTRA GLÄNNE 4:12 M.FL. FRYKERUDS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - FRYKERUD

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2083, år 1900: 3172, år 1995: 1761

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen uppstod under medeltiden.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i skogsbygd på en höjd omgiven av odlad mark ovanför sjön Aplungen, mellan Värmeln och Fryken. Den nuvarande stenkyrkan från 1700-talets slut, uppförd c:a 7 km nordväst om den gamla kyrkplatsen, har föregåtts av flera äldre träkyrkor.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den första kända träkyrkan, troligtvis medeltida, låg vid Norsälven på nuvarande hemmanet Prästbolet. Riven och ersatt med ny på samma plats.

II: Ovannämnda byggnad ersattes vid 1600-talets mitt av en timrad korskyrka. Riven och ersatt med ny på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den befintliga murade kyrkan uppfördes 1795-99 med Johan Westman som byggmästare. Kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt koravslut, vidbyggd sakristia i öster samt västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör är välbevarad och typisk för det sena 1700-talets strama formspråk: långhusets murytor genombryts av rundbågiga fönsteröppningar under ett skiffertäckt mansardtak. Västtornet kröns av flack huv med lanternin. Ingång i väster samt mitt på långhusets sydsida, nordportalen ej längre i bruk. Kyrkorummet har genomgått flera genomgripande restaureringar under 1900-talet, men har dock i huvudsak behållit sin 1800-talskaraktär. Väggarna är putsade och rummet täcks av ett tunnvalv i trä. Vid restaureringen 1922, då Bror Almqvist verkade som arkitekt, erhöll korpartiet dekorativ utsmyckning av konstnären Yngve Lundström. Kyrkans fasta inredning, som altaruppsats, predikstol och orgelfasad, förnyades på 1860-talet och återstår fortfarande tämligen intakt.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.