Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, HÄRADSHAMMAR 7:1 HÄRADSHAMMARS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik

FÖRSAMLING 1995 - HÄRADSHAMMAR

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1070, 1900: 1412, 1995: 717

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Jonsberg utbruten under 1500-talet.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 25 km öster om Norrköping högt i ett välkultiverat, fornlämningsrikt sprickdalslandskap invid ett mindre samhälle bestående av villor, mindre industrier och jordbruksfastigheter. Vid kyrkan ligger en f.d. skola, nu församlingshem. Prästgården är belägen 500 N om kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett något smalare, rakslutet kor, sakristia i norr och torn i väster; bakom altarväggen i öster finns ett tresidigt brutet lägre gravkor. Medeltidskyrkan, som ännu kvarstår till sina murar, tycks ha hört till en av landskapets största, men dess byggnadshistoria kan inte följas i detalj. Av Ekborns beskrivning från tidigt 1800-tal framgår att kyrkan var tvåskeppig med tegelvalv. Den hade sakristia på norra sidan och på den södra ett vapenhus med två rum, varav det ena ledde till kyrkorummet medan det andra utgjorde "torngången till klockorna". Nuvarande rymliga sakristia tillkom 1737. Efter en brand 1806 återuppbyggdes kyrkan på de gamla murarna av byggmästare Casper Seurling efter ritning av Per Wilhelm Palmroth. Samtidigt försågs kyrkan med ett trätorn, som senare ersattes med ett i sten 1835-36, ritat av Abraham Nyström. Gravkoret i öster tillkom 1890.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är vitputsad och långhusmurarna uppbryts av stora rundbågiga fönsteröppningar. Tornet har rundbågiga ljudöppningar och två cirkelformade mindre fönsteröppningar, en i norr och en i söder. Kyrkan har sadeltak, tornet en fyrkantig lanternin krönt av ett kors. Kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv vilande på en profilerad list. Interiörens nuvarande disposition är helt och hållet ett resultat av förändringar år 1791-93, då de inre pelarna och valven revs, fönstren förstorats och södra ingången till kyrkorummet flyttats liksom ingången från koret till sakristian. Vid branden 1806 föröddes kyrkans inredning. Däribland, enligt Ekborn en orgelläktare med målningar ur Erik den heliges legend. Pehr Hörberg målade om sin ursprungliga altartavla från 1800, som förstördes i branden. Predikstolen från 1806 har direkt uppgång från sakristian. Orgeln är byggd av Jonas Schiörlin 1821 och renoverad 1862 och 1954. Större renoveringar har genomförts 1884, 1925 (Erik Fant) och 1950 (Kurt von Schmalensee). Bänkinredningen består av öppna bänkkvarter. 1806 års kyrka är i huvudsak väl bibehållen.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Att kyrkan var betydelsefull under medeltiden framgår av att den haft ett praktfullt senmedeltida Antwerpenskåp, som omkring 1800 överläts till Jonsbergs kyrka. År 1682 skall en gravtumba över Ulfsparre-familjen byggts i koret, vilken dock avlägsnades omkring 1800. Dopfunten tillverkades i Gusum 1671.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.