Stäng fönster Norrköping kn, KONUNGSUND 5:4 KONUNGSSUNDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - KONUNGSUND BEFOLKNINGSTAL - 1805: 481, 1900: 548, 1995: 232 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km öster om Norrköping relativt högt i ett välutvecklat och typiskt sprickdalslandskap med många fornlämningar. Den omges av prästgården samt en f.d. skola som närmaste granne. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Kyrka av sten sannolikt uppförd under äldre medeltid och som enligt inventarium från 1791 bestod av långhus, smalare rakslutet kor. En troligen medeltida sakristia fanns på korets norra sida. Ett vapenhus var tillbyggt på kyrkans västra gavel, sannolikt under 1600-talet. Kyrkan revs i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. Byggnadshistoriska undersökningar gjordes 1955 då bl.a. medeltidskyrkan uppmättes och en hel del ribbtegel med målningsfragment tillvaratogs. Målningarna har daterats till 1400-talets förra hälft. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande naturstenskyrkan uppfördes av Casper Seurling 1801-1802 efter ritningar av Olof Tempelman och består av ett rektangulärt långhus med ett indraget, segmentformat korparti i öster, sakristia i norr och ett torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är ett expressivt exempel på nyantikens arkitektur, med stramt gestaltade, vitputsade fasader. Långhuset täcks av sadeltak, medan koret och sakristian har valmade sadeltak. Tornet kröns av en pyramidformad spira. Taktäckningsmaterialet är genomgående plåt. Mitt på sydfasaden en portik med fronton buren av doriska kolonner. Långhuset har i det inre trätunnvalv och koret hjälmvalv. Altarädikulan av Carl Fredrik Beurling är ritad av Pehr Hörberg, som även målat altartavlan 1802. Predikstolen, tillverkad av Anders snickare under 1600-talet, övertogs från den gamla kyrkan och ombyggdes på 1860-talet. Orgeln är utförd 1853 av Anders Jonsson i Ringarum. Konungsund hör till de bäst bevarade och mest tidstypiska klassicistiska kyrkorna i landskapet. Vid restaureringar 1955-56 (ark. Kurt von Schmalensee) och 1980 (ark. Claes Franki) gjordes bl.a. bänkarna bekvämare (slutna bänkkvarter), och interiören ommålades i gråtoner, troligen något mörkare än de ursprungliga. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
