Stäng fönster Norrköping kn, SIMONSTORP 1:84 SIMONSTORPS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Simonstorps kyrka byggdes från början utan torn. I stället hängdes den 1659 inköpta klockan i en klockstapel på bergklacken strax söder om kyrkan. Klockstapeln förnyades senare och flyttades med tiden intill kyrkans västfasad. På en skatteläggnings karta från 1716 redovisas kyrkplatsen genom en schematisk bild av kyrka med rektangulär kyrkogård, platsen benämns Simonstorps kapell, det dröjde ända fram till 1700-talets slut innan man började kalla kapellet för Simonstorps kyrka. En inventarieförteckning upprättad 11:e maj 1830, i enlighet med en kunglig förordning från 1828 ”angående forntida minnesmärkens fredande och bevarande”, konstaterar att, av ”Grafvar, Graf-Chor, Grafvårdar, Epitafier, Banér, Sorgfanor, Vapen, Rustningar, Run- och Likstenar finnes inga i eller utom Kyrkan med undantag för 4 st likstenar på kyrkogården, hvarav tre äro stående en aln över jorden, alla minnen efter inom socknen aflidne personer som troligen hafer varit i en kär hugkomst för de då efterlefvande anhöriga, men för vår tid på intet sätt märkvärdiga.”. Den fjärde vården var ”en tre alnar lång och två bred liggande stenvalv” till åminnelse av församlingens välgörare Herr Petter Hellvegh till Rodga, enligt inskriptionen född den 14:e september 1637. Tham nämner i sin beskrivning om Simonstorps kyrka; på kyrkogården är Petter Helwegh d.ä.s minnesvård. Vid Rodga finns en särskild gravplats med minnesvårdar över Jak. Gaver död 1779, och Chr. Brandt död 1803, samt bådas fru M. Eurenia död 1819 alla ägare av gården. Widegren beskriver samma gravplats, på kyrkogården är en vacker gravplats, 13 alnar i kvadrat och omgiven av en stenmur 2 ½ alnar hög, en minnesvård av grön och vit marmor 4 alnar hög. Peter Hellwegs gravvård låg ännu kvar i kyrkogårdens sydöstra hörn, i slutet av 1960-talet då kyrkobeskrivningen för Simonstorp skrevs, men är nu borttagen. De tre gravvårdarna som inte bedömdes som märkvärdiga år 1830 är sannolikt identiska med de tre 1700-talsvårdar av kalksten som ännu står i kvarter 1. Hans Peter Hellwegh, dåvarande ägaren till Rodga, erhöll år 1677 kungligt privilegium på anläggandet av en segelduks- och buldansväveri på sin egendom. Väveriet på Rodga blev en betydande rörelse då det levererade segelduk till svenska flottan. År 1687 var 33 vävstolar i gång och 500 familjer hade sin försörjning av verksamheten. Alla var dock inte bosatta inom socknen. År 1697 bekostade Peter Hellwegh en tillbyggnad på kyrkans nordsida, den s.k. Rodgakyrkan, för att bereda plats för sina anställda. Han bekostade även delar av kyrkogårdsmuren. Någon gång efter häradskartans tillkomst har kyrkogården utvidgas åt norr med en trapetsoid del (kvarter 2). Förmodligen inte senare än 1910, då den äldsta gravvården på kvarter 2 är från det året. Norr om kyrkan invigs 1954 ytterligare en ny del av kyrkogården som ansluter till den gamla kyrkogården. Den nya delen har en lite ovanlig, symetrisk utformning, häckar och kvarter har planerats med en form av en halvcirkel. |
