Stäng fönster Norrköping kn, STORA GYLLINGE 1:2 ÖSTRA HUSBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - ÖSTRA HUSBY BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1544, 1900: 1705, 1995: 1512 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Kvarsebo i Södermanland utbruten 1615. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen i ett fornminnesrikt sprickdalslandskap på en markerad höjd 20 km öster om Norrköping invid Östra Husby samhälle med vida utblickar över det öppna odlingslandskapet. På kyrkogården finns ett bårhus. Invid kyrkan ligger prästgården (St. Gyllinge), ett nytt församlingshem, en modern skola samt Bosgården. Ortnamnen runt kyrkplatsen har tydlig förankring i den förhistoriska kulten. Riksintresse. RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (ÖSTRA HUSBY KYRKPLATS). Den rivna medeltidskyrkan är känd utifrån en ritning av Casper Seurling från 1799, inför en planerad nybyggnad. Kyrkans byggnadshistoria är oviss. Sannolikt uppfördes den under 1100-talet, men dess ursprungliga planform är inte känd. Ett torn i väster hörde antingen till den ursprungliga anläggningen eller tillfogades kort tid därefter. Genom ombyggnader under medeltiden, troligen i flera etapper, utvidgades såväl långhus som kor till dubbla bredden. I det på detta sätt erhållna, tvåskeppiga kyrkorummet slogs valv under 1400-talet. Kyrkan hade flera tillbyggnader av okänd ålder. På långhusets nordsida fanns en rymlig korsarm, i äldre arkivalier kallad "stukan". På korets nordsida fanns en sakristia, vilket radikalt utvidgades 1695, både åt väster och norr. Ett vapenhus fanns också byggt i vinkeln mellan tornets sydvägg och långhusets västgavel. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes norr om den gamla. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1806-09 efter ritningar av Casper Seurling, bearbetade av Olof Tempelman. Rektangulärt långhus, vars östra del avdelats i ett smalare altarrum flankerat av utrymmen för sakristia; altaret är fristående och placerat i en inre absid formad av en kolonnkrans, ett för Tempelman karakteristiskt motiv. I långhusets västra del finns ett indraget torn, på var sida omgivet av invändiga trapplopp. Vindfånget på långhusets södra utbyggdes 1908 till värmekammare. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Såväl exteriör som interiör är förhållandevis välbevarade i ursprunglig, nyklassicistisk gestalt. Fasader putsade i gulvit ton, genombrutna av stora, rundbågiga fönster och portar. Långhusets täcks av ett valmat sadeltak. Tornet kröns av en flack huv samt en dominerande, sluten lanternin omgiven av en dekorativt utformat balustrad. De ursprungliga ingångarna i väster, norr och söder (den norra i igensatt 1944) är framhävda med rustikpartier och utskjutande portalomfattningar, på långsidorna med egna trekantsgavlar. Kyrkorummet täcks av ett högt trätunnvalv med profilerad taklist. Interiörens dominerande motiv är det kolonnadomgivna altarrummet, upplyst av en fönsteröppning rakt i öster. Östgavelns lunettfält upptas av en målning i tre delar. Mittpartiet är ursprungligt och utfört av Pehr Hörberg 1809 och 1814, medan svickelmålningarna är målade av C. R. Forslund och tillkom vid en restaurering 1908, liksom glasmålningen i korfönstret. Vid denna restaurering, som företogs efter förslag av arkitekt Agi Lindegren, borttogs läktare på ömse sidor om absiden. Även dörröverstyckena till sakristiorna är av Hörberg och tillkomna 1814. Altarprydnaden är ett förgyllt kors. Det ursprungliga ovala altaret, som vid en restaurering 1958 (Kurt von Schmalensee) ersattes av ett rektangulärt, förvaras i tornkammaren. Predikstolen är samtida med kyrkan medan bänkinredningen byttes ut 1908. Orgelfasaden ritades av J. W. Gerss och verket byggdes av Gustaf Andersson i Stockholm 1826. 1998 (Atrio Arkitekter, Västervik) flyttades sakristian till förrådet söder om korabsiden. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Äldsta inventariet är ett 1300-talstriumfkrucifix. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
