Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Årjäng kn, FORSBYN 1:6 SILLERUDS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 – SILLERUD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2358, 1900: 3896, 1995: 1140

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en höjd i ett skogsområde i utkanten av en uppodlad dalgång i västra Värmland på gränsen mot Dalsland. Den nuvarande stenkyrkan från 1880-talet föregicks av två äldre träkyrkor, vilka var belägna ca 4 km längre söderut vid sjön
Östersilen, vid Signebyns skola.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Belägen på annan plats (SILLERUDS KYRKPLATS). En träkyrka, av i övrigt okänd utformning, uppfördes under medeltiden. Enligt uppgift av Johan Hammarin (1846-49) var kyrkan i senare tid utvidgad, men på vilket sätt är inte känt. Kyrkan brann 1662 varefter ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.

II: En ny träkyrka uppfördes 1662. Enligt fotografier hade den korsformad plan med rakslutet korparti, utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Utvändigt var väggarna spånbeslagna, liksom de valmade taken. Tornet, förmodligen byggt senare, hade ett kraftigt svängt tak, krönt av sluten lanternin med kupol. Korsarmarna tillkom troligen 1720 i söder respektive 1730 i norr. År 1764 blev kyrkan påbyggd med fem stockvarv och två läktare uppfördes. Kyrkorummet förseddes med målningar på väggar och valv 1768, eventuellt av Erik Jonaeus. Kyrkan revs 1891. Grunden liksom den gamla kyrkogårdens stenmur från 1600-talet är bevarade. Ny kyrka uppfördes på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande kyrkan är en stor polygonal centralkyrka, uppförd i sten efter ritningar av Emil Langlet 1887-88.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har centraltorn med lanternin, krönt av kopparklädd spira, samt fyra sidoställda tornkroppar med spiror i svartmålad plåt. Yttermurarna är vitputsade, dekorerade med en bågfris under takfoten och genombrutna av kopplade rundbågiga fönster. Ingångar finns i väster, söder och norr, i väster via ett inbyggt vapenhus. Det oktogonala kyrkorummet täcks av ett trätak i form av kryssvalv. Takets mittparti är förhöjt och omgivet av träkolonner. Innerväggarna är överdragna med slätputs. Läktare för kör och orgel i finns i nord- och sydväst liksom över huvudingången i väster. Sakristian är belägen i nordöstra sidotornet. Den klassicistiska altaruppsatsen har en korsfästelsemålning av Wilhelm Dahlbom från 1903. Predikstolen och ljudtaket pryds av bågfriser och lövsågade ornament. Åren 1956-1958 restaurerades kyrkorummet med Ragnar Hjort som arkitekt. Predikstolen flyttades från sin plats över sakristian till en lägre och mer framskjuten placering. Likaså flyttades orgeln från sin läktare vid sidan av koret till bakre läktaren, vilken samtidigt avkortades. Innerväggarna målades om i en gråvit färgton.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.