Stäng fönster Kramfors kn, SUNNANÅKER 1:21 YTTERLÄNNÄS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - När den gamla medeltida kyrkan redan på 1700-talet visade sig för otidsenlig och trång fattade sockenmännen beslut om byggande av en ny kyrka på ny plats, efter ha förkastat planerna på ombyggnad av den gamla kyrkan. I trettio år tvistade man om var den nya kyrkan skulle byggas, innan grunden efter kammarrättens beslut lades på Näsholmen 1848. Kyrkan uppfördes i princip efter ritningar av byggmästaren Johan A Åkerlund. Ursprungligen önskade församlingen en rektangulär kyrkobyggnad med absider i öst och väst samt mittcentrerat torn över en sakristia vid norra långväggen. ÖIÄ godtog ej förslaget, som sannolikt var upprättat 1845 av Åkerlund. Från Stockholm översändes istället en ny ritning, utförd av Albert Törnquist, med en kyrka i nyrenässansstil. Församlingen fann förslaget alltför påkostat. Åkerlund upprättade ett nytt förslag 1847 som återgick på det första förslaget, men absiderna var slopade till förmån för en sakristia i öster och ett torn i väster. Ämbetet svarade med en ny ritning upprättad av J F Åbom, som ansåg sig i möjligaste ha mån följt församlingens insända förslag, men vidhöll vissa ändringar. Ändringarna accepterades ej till fullo av församlingen. Efter stridigheter beslöt man begära att få Åkerlunds ritningar godkända trots att Åboms redan var approberade. Som byggmästare antogs Jacob Norin från Norrala i Hälsingland, som även han kom att sätta sin prägel på kyrkan vid uppförandet meddelst tillägg av ytterligare dekorelement på fasaderna. Kyrkan stod färdig 1854 och invigdes samma år den 29 oktober av prosten P W Huss i Torsåker. Endast tack vare ett par sockenbors bestämda motstånd undgick den gamla kyrkan att rivas när den nya stod färdig. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrka med smalare kor (ursprungligen sakristia) i öster. Ny sakristia med källare norr om koret byggd 1983-84, som ersättning för en mindre sakristia byggd 1896. Torn med huvudingång i väster. Mittingångar på båda långsidorna, nordingången interiört igensatt. Separat ingång till sakristian. Material natursten samt murtegel i fönster- och dörromfattningar. Fasaderna putsade och avfärgade i ljust gult med vita lisener, lister och omfattningar. Taken täckta med kopparplåt. Ursprungligen sannolikt ett spåntak. EXTERIÖR - I stora drag kom den nya kyrkan att främst uppföras efter Åkerlunds ritning. Även byggledaren kom att medverka till utformningen av fasaderna genom nytillsatta tandsnittslister, lisener, ändstenar över fönsteromfattningarna mm. Portalomfattningarna blev mer rikt utformade och långsidornas mittpartier blev mer accentuerade meddelst frontoner lagda över takfoten. Tornets ljudluckor utfördes i form av palladianska bågar. Kyrkan försågs med ett högre och brantare tak och sakristian erhöll ett valmat sadeltak istället för ett sedvanligt sadeltak. 1896 utökades koret med den forna sakristian och en ny sakristia (1983-84 ersatt med en ny större källarförsedd sakristia) byggdes på nordsidan jämte en senare riven värmekammare framför norra mittingången. Kyrkobyggnaden har även erhållit nytt takmaterial i form av kopparplåt istället för den troliga ursprungliga spåntaket. INTERIÖR - Dagens kyrkorum är sedan 1896 utökat med den ursprungliga sakristian, som idag tjänstgör som ett smalare kor bakom en triumfbåge. En glasmålning med starka färger, utförd av glasmålerifirman Calmander i Göteborg år 1900, drar blickarna till sig. Framför detta ett kors ritat av Sven Ivar Lind 1954. Av den ursprungliga altaruppställningen, utförd av Olof Hofrén, kvarstår endast altaret i kyrkorummet. Det ursprungliga korset med svep och törnekrona är troligen detsamma som numera är uppställt i gravkapellet. Korset ingick i en skärmuppbyggnad, ritad av J F Åbom, bestående av tre rundbågade nischer varuti korset var uppställt i det mittersta högre fältet. I de flankerande lägre fälten fanns troligen bibeltexter eller psalmnummer. Hofrén stod även som mästare till altarringen, numera borttagen, predikstolen och orgelfasaden som utfördes samtidigt med kyrkan. Vid dopplatsen i koret en kopia av Thorvaldsens Kristus, som 1928-1954 utgjorde kyrkorummets altarprydnad. Öppen bänkinredning med goticerande gavlar från 1896. Målningar av Torsten Nordberg från 1928 dels i en nisch framför den interiört igensatta nordingången "Mikael och draken" och dels över ingången till sakristian "Veronicas svetteduk". Läktarunderbyggnad med för kyrkorummet avvikande kraftigt spröjsade glasdörrar. Orgelfasaden tillhörde Johan Gustaf Eks orgel från 1854, orgelverk från 1930. Kororgel byggd 1977. Välbevarat vapenhus med dubbla trappor. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997 |
