Stäng fönster Jönköping kn, BANKERYD 5:1 BANKERYDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Bankeryds kyrkogård har medeltida ursprung. Denna del utgör i dag nordvästra kvarten av gamla kyrkogården. Kyrkan låg i norra hälften av denna. Vid dess västra ingång låg 1829 en gravhäll som troligen är den som nu rests vid nuvarande kyrka. Kyrkogården omgavs då av en timrad balk med tegeltäckning. 1829 omnämns en förfallen materialbod och ett likaså förfallet bårhus sammanbyggda med balken. Den ena av dessa syns i öster på en karta från 1858, liksom en klockstapel sammanbyggd med inhägnaden. Under 1830-talet ersattes balken successivt av en stenmur. 1836 försågs kyrkogården med en trädplantering (lönn och ask). Troligen i samband med detta utvidgades kyrkogården åt söder. 1829 omnämns att det på kyrkogården förutom det Klingsporska monumentet även fanns 17 ”mindre märkvärdige” och ”i jorden nedsjunkne Märkesstenar” med oläslig inskription. När den nya kyrkan uppfördes 1865, skedde detta strax söder om södra kyrkogårdsmuren. Gamla kyrkogårdens storlek fördubblades genom en utvidgning åt söder och öster, varvid den fi ck nuvarande utsträckning. Murarna utvidgades och påbyggdes. Längs dem planterades en trädkrans av lönn. Nya portstolpar murades och nya grindar smiddes av den infl yttade eskilstunasmeden Appelberg. Under tidigt 1900-talet började kyrkogården förvandlas från en vildvuxen ängsmark med några få gravvårdar till att likt stadskyrkogårdarna få en strikt utformning med rätvinkliga grusgravskvarter. 1930 skedde en stor omläggning av kyrkogården varvid rätvinkliga gravkvarter med bestämda gravplatser ordnades, inramade av rätvinkliga grusgångar. Till detta kom omfattande planteringsarbeten. Björkalléer anlades i rät vinkel ut från kyrkans mittport och sakristia. Det Klingsporska monumentet skall vid detta tillfälle ha renoverats (enligt samma uppgift i en tidningsartikel skulle detta ha inneburit uppsättandet av en nyhuggen kopia vilket förefaller tveksamt). Vid nämnda arbeten stötte man på gamla kyrkans grundmurar och man beslöt att freda detta område för nya gravar. Den norra hälften av kyrkogården togs i anspråk för nya gravar med start från väster först under 1900-talets förra hälft, vilket syns på fl ygfotografi er. Eventuellt kan här ha funnits en allmän linje där det stora fl ertalet av befolkningen kostnadsfritt kunde gravläggas. 1950 upptogs hela kyrkogården av rader med till större delen häckinramade grusgravar. Nämnda år skedde en omdaning av kyrkogården i enlighet med ett program av trädgårdsarkitekt Artur Blomberg, Jönköping. Häckar, prydnadsträd och buskar planterades, bl.a. liguster. Flera av grusgångarna omlades med plattor av tuktad kalksten. Likaså ombyggdes trapporna i anslutning till västra ingången och grindstolparna nygjordes. Det Klingsporska monumentet centrerades till norra änden av mittgången på kyrkans norra sida. En halvrundel av barrbuskar fi ck bilda fond och sittplatser med häck på var sida ordnades framför. Allé tycks ha planterats längs mittgångarna i norr och söder. 1956 uppställdes ett gammalt solur på kyrkogården. 1969 kunde en ny kyrkogård (kvarteren Eken, Björken, Lönnen och Rönnen) invigas i direkt anslutning till den gamla, på östra sidan. Därmed mer än fördubblades ytan. En öppning gjordes i kyrkogårdsmuren öster om koret. Denna mur genomgick för övrigt en renovering. För utvidgningsprogrammet stod kyrkogårdsföreståndare Berndt Schmidt, Borås. Utvidgningen hade krävt omfattande utfyllningsarbeten. Programmet utformades med hänsyn till terrängen. Slänter och buskage avsågs bilda rumsverkan till gravkvarteren. Befi ntliga ekar och björkar blev stommen för trädplantering. Norra ändens ekdunge blev en ”naturlig förutsättning till urnlund”. I programmet förespråkades för urngravarna vårdar av liggande natursten ”för att därmed taga vederbörlig hänsyn till den vackra lundvegetationen”. Olika slags gravinhägnader förbjöds helt på nya kyrkogården. Materialgården fl yttades från gamla kyrkogården till den nyas södra ände. 1976 ordnades en minneslund på det som 1990 kom att bli urngravsområdet Tallen. 1981 uppfördes personal- och förrådsbyggnad. 1982 igenlades större delen av grusbäddarna på gamla kyrkogården och besåddes med gräs. Vid samma tillfälle asfalterades större delen av gångarna. 1990 fl yttades en porträttgravsten ut från kyrkorummet (p.g.a. installation av kororgel) och upprestes vid korgaveln i enlighet med förslag av Henry Hansson vid arkitektkontoret Vi Ritar, Bankeryd. Som nämnt ovan utvidgades kyrkogården åt söder 1990 med kvarteren Tallen och Fridhem. 1994 försågs gamla kyrkogården och Tallen med ny belysningsarmatur. 1996-99 gallrades 15 av trädkransens lönnar och ersattes av nya med glesare avstånd i väster. Alléerna norr och söder om kyrkan togs ned, p.g.a. att träden som nyplanterats på 1980-talet ej hade utvecklats väl. Vidare avlägsnades 14 tujahäckar och ersattes av fyra idegranshäckar i norr och två i söder. Senaste utvidgningen av nya kyrkogården skedde 1999. 2002 handikappanpassades gamla kyrkogårdens västra ingång. Gången rätades upp och breddades samt försågs med beläggning av granit och gatsten liksom nya trappsteg. Vid södra sidan anlades en ramp. De två grindstolparna renoverades och utökades med en tredje i samma utförande. För ritningarna stod landskapsarkitekt Kenth Henriksson, Jönköping. 2004 uppfördes en vattenlek med granitpelare öster om koret. En trädvårdsplan är upprättad 2006 av Anders Lust, Reftele. |
